Ruotsin lestadiolaisuutta käsittelevät artikkelit/
Artiklar om Laestadianismen I Sverige

Vanhoillislestadiolaista seurakansaa 1950-luvun lopulla Tukholmassa

80-vuotta täytti 23.9.1954 maallikkosaarnaaja, entinen merikapteeni Abraham Vennström Kalixin Nyborgissa.
–uurastanut evankeliumin saarnaajana yli 60 vuotta
Ala-Kainuulle tunkeutui vanhan Lundbergin, Juhani Raattamaan ja eräiden muiden Lapin herätyksen saarnaajien vaikutuksesta elävä kristillisyys. Ala-Kainuun kirkossa pidettiin uskovaisten seuroja, joille tuli kuitenkin pitkäksi aikaa keskeytys, kun kristittyjä syytettiin äänellisten kiitosten vuoksi kirkon häpäisemisestä.. Seuroja ei lopetettu, vaan niitä pidettiin uskovaisten kodeissa, usein erään Andersson-nimisen kristityn luona, joka oli muuttanut pohjoisesta Kalixiin. Usein sinne kutsuttiin "Haapavaaran ukko" Haapavaarasta. Ukon seuroissa nuori Abraham Vennströmkin sai parannuksen armon. Pian kristillisyyttä alkoi ahdistaa ensin länsiläinen lakihenkisyys Gellivaaran saarnaajain matkassa ja sittemmin thurfjäldeläisyys Tornion seudulta. Orjuuttava lakihenkisyys kylvi epäluuloisuutta kristittyjen keskuuteen ja pian lauma oli sekaisin. Useimmat paikallisista saarnaajista sortuivat tuohon eksymykseen ja lankesivat "sekoitettuun evankeliumiin". Harvat Jumalan lapset kutsuivat tällöin Abraham Vennströmin saarnaajaksi Kalixin seudulle. Tuekseen hän sai ensimmäisille saarnamatkoilleen Nils Henrik Hedlund-vanhuksen Yli-Kainuun Källsjärvistä. Pieneksi kutistunut Herran Siioni alkoi pian saada parannuksen tekijöitä ja iloita vapaudestaan.

90 år Sam Wettainen (Norrbottens Kuriren 25.6.2001)
90 år fyller den 26 juni Sam Wettainen, Stora Sköndal.
Jubilaren är född i nedre Parakka by. Han växte upp i ett jorbrukarhem där fadern, Frans Wettainen, var en ledande kommunalman.
Efter ett antal år inom jordbruket sökte Sam Wettainen till Tekniska Skolan i Hässleholm. Efter avslutad ingenjörsutbildning var han bland annat verksam vid sockerindustrin i Skåne. I samband med en anställning vid Aerotransport flyttade han till Vaxholm. Därefter arbetade han vid Telegrafverket och de sista 20 åren fram till pensioneringen arbetade han som teknisk redaktör vid 

Aasa,. K.G.: Med Laestadius i centrum. NSD 25.1.2001.
Forskare från hela Norden har i två dagar varit samlade i Pajala med Lars Levi Laestadius som gemensam nämnare. - Tanken är att bilda ett forskarnätverk kring Laestadius, säger Ann-Christine Haupt, Luleå, initiativtagare.
Seminariet i Pajala arrangerades av...

Aasa, K-G.: Lars Levi Laestadius kan bli turistmagnet.
 Norrländska Socialdemokraten 3.7.2001.
I går hölls ett informationsseminarium i Pajala om "Den okände Laestadius".
Bland deltagarna fanns kommunfolk och turistföretagare.
En rad föreläsningar hölls som visade på nya sidor av den märklige väckelsepredikanten som gav upphov till en religiös rörelse, laestadianismen, som fortfarande lever stark i Tornedalen och även på andra håll.


Airamo, Raimo: Jönssonin muisto elää esikoislestadiolaisten keskuudessa. Kotimaa 24.6.1982.
–saarnaaja Gunnar Jönssonin muistokirjoitus

Raimo Airamo:
Kotimaa 21.9.2001

Sam Wettainen
 Lestadiolainen vaikuttaja Sam Wettainen on kuollut 19.8. Tukholman lähellä Stora Sköndalissa. Hän syntyi 26.6.1911 Pohjois-Ruotsissa  Ala-Parakan kylässä lestadiolaiskotiin. Lapsuuskodin ja herätysliikkeen perintö, missä kristityn uskonelämä näkyi myös arkielämässä, leimasi Sam Wettaisen koko elämää. Hän lähti varhain

Alatalo, Elsi & Alatalo, Tarja: Jumalan lapsilla on paljon ilonaiheita. PMS 23/6.6.2001.
SFC:n suviseurat ovat Ruotsissa merkittävä tapahtuma. Tämän kesäisissä seuroissa helluntain- pyhinä Taalainmaalla monet eri tahoilla asuvat ja eri-ikäiset Jumalan lapset saivat tavata toisiaan ja iloita yhteisestä uskosta ja matkasta. Yhteinen kokoontuminen suviseuroissa luo myös yhteishenkeä Ruotsin Jumalan lasten keskelle. Ennen kaikkea tahdottiin kokoontua Jumalan sanan ääreen. Monissa saarnoissa tuli esille, että Jumalan lapsilla on paljon syytä iloon.

Alatalo. Elsi & Alatalo, Tarja: Ruotsin suviseurat Taalainmaalla. PMS 23/6.6.2001.
Nuoret jaa aikuiset elävät samasta evankeliumista
Helluntaina 2.-4. kesäkuuta kokoonnuttiin SFC:n Ruotsin suviseuroihin Taalainmaan Gagnefiin. Nelisensataa seuravierasta oli saapunut, paitsi koko Ruotsin alueelta, myös Suomesta, Norjasta ja Yhdysvalloista. Seuraväen enemmistö koostui nuorista sanankuulijoista. Myös .lukuisat nuoret perheet olivat suunnanneet kulkunsa Taalainmaan rauhanyhdistykselle. Eteläisimmät tulivat Borasista ja…

Alatalo, Tarja: Kirkkoväärtinä Gagnefissa. PMS 22/2.6.1999.
Gagnefin seurakunnan kirkkoväärtin Anneli Juujärven ja nuorisotyönohjaajan Eva Päätalon haastattelut. Artikkelissa kerrotaan, että myös Mockfjärdin naapuriseurakunnan kirkkoväärtinä toimii Veli-Matti Heikkinen

Alatalo, Tarja: Perheenäiti koulun säätiön puheenjohtajana. PMS 44/3.11.1999.
Motalan kunnassa sijaitsevan ruotsinsuomalaisen vapaakoulun (Sverigefinska skolan) säätiön puheenjohtajana toimii vanhoillislestadiolainen työssäkäyvä perheenäiti Marjatta Kanniainen.
–koulussa korostetaanhyvien tapojen noudattamista, vanhempien kunnoittamista ja huolehditaan siitä, että oppilaat tekevät läksynsä
>>johtanut siihen, että yhä useammat ruotsalaiset haluavat laittaa lapsensa ruotsinsuomalaiseen kouluun. Emme voi kieltäytyä ottamasta heitä, jos he suostuvat opiskelmaan suomea. Kaksikielisyys-profiilimme tulee säilyä myös heidän kohdallaan.

Alatalo, Tarja: Kolmekymmentä vuotta Ruotsissa. Rohkeutta ei puuttunut. PMS 5/2.2.2000.
Taalainmaan Mockfjärdissä asuvan Taisto Kalliokosken ja hänen vaimonsa Helvin (os. Koskela) haastattelu
*Perhossa pienviljelijäkotiin, avioitui 1963 Kinnulasta kotoisin olleen Helvi Koskelan kanssa, muutto Eskilstunaan 1970, töihin Nyby Brukin tehtaille. Muutto Eskilstunasta 1976 Mockfjärdiin SSAB:n rautatehdas.
Taisto Kalliokoski toimi lähes koko 1980-luvun kunnallispolitiikassa, keskustapuoleen edustajana sosiaalilautakunnassa. Toiminut 1990-luvulla kirkollispolitiikassa, kuuluu Mockfjärdin seurakunnan kirkkovaltuustoon ja –neuvostoon. Sananpalvelijaksi vuonna 1973, perheessä 18 lasta, joista suurin osa asettautunut perheineen Taalainmaalle. "Olemme kotiutuneet Taalainmaalle ja täällä olevaan Jumalan seurakuntaan"…

Alatalo, Tarja, Lipponen, Suoma, Juujärvi, Anneli: Papin tehtävä on Jumalan sanan julistaminen. Pappisvihkimys Västeråsin tuomiokirkossa. PMS 5/2.2.2000.
Artikkelikooste mockfjärdiläisen Timo Löppösen vihkimisestä papiksi Västeråsin tuomiokirkossa. Tilaisuudessa vihittiin orsalainen Inga Wilhelmson diakonin virkaan. Löppönen siirtyy apulaispapin virkaan Stora Tunan seurakuntaan naapurikunnassa Borlängessä.
Taalainmaan Rauhanyhdistyksellä pidettyyn juhlatilaisuuteen toi tervehdyksen Gagnefin pastoraatin puolesta kirkkovaltuuston ja –neuvoston puheenjohtaja Elsa Spännar. Hän vahvisti, että Gagnefin seurakunnalla on hyvä yhteistyö rauhanyhdistyksen kanssa, sillä seurakunnassa on yhdistykseen kuuluvia työntekijöitä ja luottamushenkilöitä. "Tämä on suuri päivä Gagnefin pastoraatissa", Spännar sanoi. Mockfjärdin seurakunnan kirkkovaltuuston puheenjohtaja Inger Hagdahl ja pappi Torstein Tysklind toivat myös tervehdyksen….

Alatalo, Tarja & Hjalmarsson, Heidi & Juujärvi Kimmo: Ruotsin suviseuroissa kuului Hyvän Paimenen ääni/Den gode Herden hördes på SFC:s sommarmöte. PMS 22/2.6.1999.
Artikkeli Ruotsin suviseuroista Skinnskattebergissä. Seuravieraita Ruotsin lisäksi Suomesta, Norjasta, venäjältä ja Pohjois-Amerikasta. Artikkelissa mm. teologian tohtorin ja Venäjän evankelisluterilaisen hiippakunnan piispankanslian päällikön Vladimir von Küntzelin haastattelu, jossa hän toteaa saaneensa "parannuksen armon" noin kaksi vuotta sitten Moskovan luterilaisessa kirkossa ja olleensa edellisenä kesänä Suomessa suviseuroissa.

Tarja Alatalo: 
PMS 12/21.3.2001.
Taalainmaan seuratoiminta on vilkasta.
Siirtolaisaallon nuoret ovat nyt kuusikymppisiä. 
Evankeliumin työtä tehdään nykyään monessa maassa. Ruotsin Taalainmaalle virtasi 1960-luvulla suomalaista työvoimaa, ja heidän joukossaan oli myös muutamia uskovaisia. Seuroja saatettiin odottaa pitkään. Suuri osa siirtolaisista jäi pysyvästi uuteen koti- maahansa. 30 vuoden aikana seuratoiminta vilkastui ja vakiintui. .Olin itse pieni tyttö meidän perheemme muuttaessa Ruotsiin. Isälle oli löytynyt työpaikka, ja saattoihan asiaan kuulua seikkailunhaluakin. Muistan, että seuratapahtuma tuntui suurelta, kun niitä oli niin 

Alatalo, Tarja: "Työväkeä tarvitaan lisää ". PMS 23/6.6.2001.

SFC:n puheenjohtaja Matti Heikkinen totesi katsauksessaan kuluneen vuoden toimintaan, että seuratoiminta on ollut edeltävän vuoden kaltainen. SFC:n lähetysseuroja on järjestetty ympäri Ruotsia sekä Norjaan ja kerran myös Tanskaan. Lähetystyö Norjassa on tehty yhdessä SRK:n kanssa. Ruotsin siioniin tarvitaan lisää työväkeä.

Rukoilkaamme Jumalaa, että hän lähettäisi työväkeä eloon", Matti Heikkinen sanoi Ruotsin suviseuroja järjestetään myös tulevina vuosina Taalainmaalle, Tukholman ja Mälarenlaakson - alueille. Seuravieraita odotetaan Suomesta ja muistakin maista Vuoden 2002 SFC:n suviseurat pidetään, jos Jumala suo, Mälarenlaaksossa.

Alatalo, Tarja: Glädje och tacksamhet präglade SFC:s sommarmöte. PMS 23/6.6.2001.
Under pingsthelgen fick Guds barn åter komma samman för att lyssna till Guds ord vid SFC: s sommarmöte som i år hölls vid Dalarnas Fridsförening: Där fanns rikligt med unga mötesgäster. Sommarmötet förenar Guds barn;i Sverige. De sammanlagt 400 mötesgästerna kom från hela Sverige...

Andersson, Marja-Liisa: Tukholmassa runsaasti ulkomaalaisia. PMS 46/15.11.2000.
...Suomesta 50- ja 60-vuilla tulleiden siirtolaisten joukossa oli myös uskovaisia. Seuroja pidettiin, ja niissä saattoi olla jopa parisenkymmentä seuravierasta. Järjestäytynyt toiminta alkoi vuonna 1965, jolloin Tukholmaan perustettiin Ruotsin ensimmäinen Rauhanyhdistys. Ajatus oman toimitalon hankkimisesta syntyi heti yhdistyksen perustamisen jälkeen, mutta kesti 28 vuotta ennen kuin ajatukset toteutuivat.
Vuonna 1993 osti Tukholman Rauhanyhdistys Haningen kunnalta vanhan koulurakennuksen, joka oli kunnostuksen tarpeessa. Keväällä 1996 oltiin päästy niin pitkälle, että saatiin pitää toimitalon avajaiset. Seuroja pidetään toimitalolla, mutta myös muuallakin, esimerkiksi kerran kuussa Suomalaisessa kirkossa kuninkaan linnan vieressä.
Tukholman Rauhanyhdistyksessä on noin 100 jäsentä. Tukholman siionin luonne on aina ollut siitä erikoinen, että sen jäsenien vaihtuvuuus on ollut suuri....

 Anslag för Laestadiusforskning
Norrbottens Kuriren 24.1.2002
Filosofie doktor Nore O. Johansson, bördig från Tornedalen, har tilldelats ett forskningsanslag från Magnus Bergvalls stiftelse på 25.000 kronor till projektet.  

Kerstin Anttila
Norrländska Socialdemokraten 27.9.2001
Alla har rätt till ett gott liv på jorden
På min barndoms laestadianska bönemöten sjöngs ibland en för mig väldigt skrämmande och oändligt sorgsen finskspråkig sång om en liten flicka som hette Anna.
Annas pappa var alkoholist och gjorde livet till ett helvete för familjen.

Kerstin Anttila
Norrländska Socialdemokraten 3.12.2001.
Jag kunde ha haft 13 syskon
Systerskap är spännande, syskonskap över huvud taget.
Min laestadianska mamma födde 14 barn - åtta pojkar och sex flickor. Jag är nummer 13. Efter mig föddes en pojke, men han var svårt sjuk och dog som alldeles liten. Alltså är jag en verklig lillasyster. Jag fick mer omsorg än någon annan av mina syskon. Mina äldre syskon månade om mig och mina föräldrar gjorde det. De syskon som var närmast mig i ålder retade sig på mig och på min mammas återkommande ord: Men låt henne... Hon är ju yngst... Nog ska vi väl orka...

Kerstin Anttila
Norrbottens Kuriren 25.2.2002
Händelser där män finns med
Gudrun Schyman jämför svenska män med talibaner. Fadime blir dödad. Biskop Rune Backlund säger att Norrbotten inte är moget för en kvinnlig biskop. Percy Barnevik får en obegriplig summa pengar. Sverige förlorar en ishockeymatch mot Vitryssland

Arkbo, Sten: Laestadianismen för mig. MET-aviisi 1/2000, 24.

Apelqvist, David; Muisteluja Jellivaaran vanhasta rukoushuoneesta. Rauhan Side 4/1994, 9-11.
Jellivaaran pitäjän läpi kulki 1890-luvun alkupuolella suuri heräys. Ensimmäinen tunnettu kokoontumispaikka oli Samuel ja Johanna Söderbergin koti Övre Hedenissä, Kasvava seurakunta tarvitsi oman kokoontumistilan. Gustav ja Amalia Lundgren ostivat tai lahjoittivat maata

B., Fr.: Maallikkosaarnaaja Johan Adolf Hahdon muistokirjoitus. SLL 12/1928, 229.
Kuoli Säivissä Ruotsin Alatorniolla 28.10.1928 63 vuotta 4 kuukautta ja 17 päivää vanhana. Hän oli syntyisin Hailuodosta, mutta muutti jo nuorena Ruotsin puolelle. Hän oli ahkera puhumaan, kulki pitkiäkin matkoja saarnaten evankeliumia sillä lahjalla, jonka hän oli Jumalalta saanut

Bengtsen, Maire "Tarkoituksemme oli asua vain vähän aikaa". PMS 46/15.11.2000.
Hannes Juutisen historia Ruotsissa alkoi 1955, jolloin hän Anna-Liisansa (os. Viinamäki) kanssa muutti Yli-iistä Västmanlantiin Salaan. Ensimmäinen lapsi syntyi 1958 Salan sairaalassa. Hannes työskenteli silloin tiilitehtaalla.
Juutisten ensimmäiset suomalaiset tuttavat olivat Vieno ja Vilho Pekkarinen Södertäljestä, Tukholman eteläpuolelta. "Sakari Pajulan luona pidettiin seuroja tämän ollessa poikamies", muistelee Hannes. Vuosina 1960 - 65 muuttoliike Suomesta Ruotsiin oli suuri. "Aluksi kokoonnuimme seuroihin kodeissa. 1970-luvun lopulla pidimme seuroja monissa kirkoissa" Hannes kertoo. Tukholman rauhanyhdistyksen saatua oman toimitalon Tungelstasta, kokoontuminen helpottui. Hannes Juutinen kutsuttiin puhujan tehtävään 1975. Hän toimi Tukholman Rauhanyhdistyksen puheenjohtajana vuodesta 1976 monta vuotta. SFC:n johtokuntaan Hannes on kuulunut jo yli 20 vuotta. "SFC:n toiminnalla on ollut suuri Jumalan siunaus", hän toteaa. "Kun nuorena muutimme Ruotsiin, tarkoituksenamme oli asua täällä vain vähän aikaa. Olemme täällä edelleenkin, ja näemme sen Jumalan johdatuksena. Juuremme ovat Suomessa, mutta olemme tännekin syvästi juurtuneet. Onhan nykyisellä paikkakunnallamme kahden lapsemme hautakumpukin...

Berglund, Marianne; 8.000 laestadianer i Kalix. Norrbottens Kuriren 11.6.1988.  

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 11.1.2002
Biskopskandidaten som bytt sida - nu är han för kvinno-präster
En kvinnoprästmotståndare som tänkt om och som har ett gott förhållande till den laestadianska väckelsen. Det är kontraktsprosten Hans Stiglund bild av sig själv. - Jag kunde inte tro att jag skulle få så stort stöd, säger han fortfarande omtumlad efter segern i provvalet
I går deltog Hans Stiglund i domkapitlets möte i Luleå. Där är han ersättare. Någon mera framskjuten ställning har inte kontraktsprosten i Haparanda och därför kan han inte förstå det stora stöd han fick i provvalet.

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 12.1.2002
Biskopskandidaten Aurelius vill pröva motståndarnas argument
Blir Erik Aurelius biskop i Luleå stift kan det bli debatt om kvinnliga präster. Han har alltid varit för kvinnliga präster och försökt dra igång debatter i frågan. - Själva sakfrågan sopas under mattan, säger han om att motståndarnas argument inte prövas.  

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten17.1.2002
Prästen som fyller kyrkan: Det är kanske därför de vill ha mig som biskop i Luleå
När Carl-Erik Sahlberg, 56 år, höll sin första predikan i S:a Clara kyrka var det bara tre personer som lyssnade på honom. Nu är det 150-200 på gudstjänsterna. - Det är kanske därför de vill ha mig som biskop i Luleå, säger han. Carl-Erik Sahlberg har som mål att fylla stiftets kyrkor om han väljs till biskop.

Jan Bergsten
Norrländska socialdemokraten 22.1.2002
Hon har en manlig förebild
I Svenska kyrkan är det inte varannan damernas. Av sju i finalfältet inför biskopsvalet är bara två kvinnor. Karin Burstrand, 47, kontraktsprost och kyrkoherde i Örnäset är en. - Jag tycker att manliga präster har ett berättigande, säger hon skämtsamt.  

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 23.1.2002
"Jag vill göra ett hårt samhälle mjukare"
Om Åke Sjöström blir biskop kommer han att utveckla Svenska kyrkan som folkkyrka, och en folkkyrka också i glesbygden. - Vi ska finnas där människor finns även om de inte är så våldsamt många, säger han. 
Åke Sjöström har erfarenhet av glesbygden efter 16 år som präst i västerbottnisk glesbygd och även en fjällförsamling, innan han blev kyrkoherde i S:t Örjans församling i Skellefteå.

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 24.1.2002
Förre ärkebiskopen om det laestadianska inflytandet
Kan en kvinna bli biskop i laestadianska Luleå stift? - Svårt att säga, men det finns flera duktiga kvinnliga präster som fungerat väldigt bra i Tornedalen, säger Gunnar Weman som var biskop i sju år i Luleå innan han blev ärkebiskop.
Gunnar Weman, 69 år, är den ende av Luleå stifts sju biskopar som avslutat karriären som ärkebiskop. Han var biskop
i Luleå 1986-1993

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 14.2.2002
En kvinnlig biskop får bägaren att rinna över
Luleå. En kvinna som ny biskop blir droppen som får bägaren att rinna över för laestadianerna. Men det blir ingen kollektivt avhopp.
 - Var och en som tillhör väckelsen måste själv fatta beslutet, säger Birger Palo, 67.                          
  Birger Palo i Luleå är en av förgrundsfigurerna bland laestadianerna i Norrbotten. Han har verkat i 25 år som kyrkopolitiker och i 13 år varit ledamot av kyrkomötet.

Jan Bergsten
Norrlänska Socialdemokraten 15.2.2002
Medlemsflykten från kyrkan ett problem
SKELLEFTEÅ. Laestadianismen var närvarande, men det dröjde innan väckelsens namn uttalades när biskops-kandidaterna utfrågades i Skellefteå i går. - Jag är inte bekymrad över hoten från laestadianer att lämna kyrkan. Jag är mera bekymrad över att andra grupper tycker att kyrkan är ointressant, sa Lisa Tegby.  Utfrågningen blev finalen inför biskopsvalet på måndag. Den skedde i 

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 16.2.2002
Valet en öppen fråga
Nästan 40 procent av rösterna i provvalet hamnade på kandidater som inte finns kvar i finalgänget på måndag. Det betyder att måndagens val blir en öppen fråga, och allt talar för en andra valomgång den 18 mars.Många av de röstberättigade var samlade i Skellefteå i torsdags. Via videokonferens kunde också avlägsna församlingar lyssna till frågorna och svaren.

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 16.3.2002
Herden har fått nog: ''Allt tal om lågkyrklighet och högkyrklighet står mig upp i halsen'' 
På måndag väljer stiftet ny biskop. Kyrkoherde Sigurd Westman i Pajala har fått nog av allt hänsynstagande till små grupperingar inom Svenska kyrkan. 
- Allt tal om laestadianer, EFS, lågkyrklighet och högkyrklighet står mig upp i halsen, säger han. 
Kyrkoherde Sigurd Westman vill inte ha en biskop som tar mera hänsyn till små grupperingar inom Svenska kyrkan än till de många 

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 18.3.2002
Professorn eller folkprästen
Det handlar om valet mellan Kyrkoherde Hans Stiglund från Haparanda och professor Erik Aurelius, Göttingen, Tyskland.
Ett val med två klara alternativ som delat stiftet i två läger: Torne och Lule älvdalar mot Pite älvdal och Västerbotten.
Hans Stiglund vann överlägset i tre av stiftets åtta kontrakt och det räckte för en totalseger.

Jan Bergsten
Norrländska Socialdemokraten 20.3.2002
Krav på delat stift - Västerbottenspräst vill bilda eget
Dagen efter biskopsvalet kommer kravet på en delning av Luleå stift.
- Hans Stiglund kanske är rätt biskop i Norrbotten men vi får ingen draghjälp av honom i Västerbotten, säger Hans Marklund, präst i  

Biskopmöte om det andliga arvet
(Norrbottens Kuriren 4.5.2000)
KARESUANDO,
Den 12 och 13 augusti kommer ett speciellt möte att anordnas i Karesuando. Det är biskoparna från Tromsö, Uleåborg och Luleå som möter representanter från den svenska kyrkans samiska råd.
Under helgen kommer ett urval av gudstjänster att äga rum. Fokuseringen kommer att ligga kring det rika andliga arvet som Lars Levi Laestadius efterlämnade, uppger den norska tidningen Northen dimension. Särskilt uppmärksammat kommer Laestadius botaniska arbete att bli.

Björk, David; Elävän kristillisyyden vaiheita Kiirunassa ja lähiympäristössä. David Björkin kirjoittama lyhyt historiikki. Rauhan Side 2/1991, 8 -12.

Björkskog, Helmer: Laestadianismen möter modernismen: väckelserörelse i förändring: omedveten nutidsanpassning påverkar budskap och efterlevnad. http://epubl.luth.se/1402-1773/2000/38/

Helmer Björkskog
Norrbottens Kuriren/Debatt 18.3.2002
Laestadianismen är inget hot
DET ÄR NU MÅNGA decennier sedan Svenska kyrkan slog fast att kvinnor likvälsom män kan vara präster. Det som kyrkan slog fast berodde ej på en plötsligt förändrad teologisk syn, utan det skedde under galgen.
Statsvetaren, professor Carl Arvid Hessler (1907-91) skriver i boken Statskyrkodebatten (1964) att det var en spänning mellan staten och kyrkan eller ”det kungliga svenska salighetsverket”, som den marxistiskt påverkade socialdemokratiske ecklesiastikministern .

Boström, Hasse: Laestadianer bryter med Svenska kyrkan. Ordnar egna dop och nattvardsgudstjänster. Nya Dagen 5.12.2000.
En del av den laestadianska väckelsen i Sverige markerar nu ett avstånd till Svenska kyrkan. De kommer att hålla egna nattvardsgudstjänster och döpa sina egna medlemmar.

Hasse Boström
Nya Dagen 26.2.2002
S-bas vill sparka sin kyrkorådsordförande
En socialdemokratisk ordförande för kyrkorådet som både är motståndare till kvinnliga präster och säger nej till homosexuell vigsel i kyrkan. Det orsakar konflikt i Piteå landsförsamling inom Svenska kyrkan.Båda synpunkterna strider mot den officiella s-politiken och när Stig Anderssons inställning blev känd i slutet av förra veckan sa arbetarekommunens ordförande, Lena Wikberg, att han borde 

Brännström, Olaus; Två milstolpar i den laestadianska väckelsen. Från Bygd och vildmark. Luleå stift 1974. s. 30 - 37.

Bygudstjänst för Nyåkersbor. Dala-Demokraten 7.4.2000.
120 personer samlades förra söndagen till bygudstjänst i Mockfjärds kyrka. Byborna från Nyåkern ansvarade för gudstjänsten. I och med att många av de som bor på Nyåkern har sina rötter i Finland, lästes dagens texter både på finska och svenska.
Verksam kantor
Taisto Kalliokoski predikade, och Veli-Matti Heikinen simultantolkade. Som kantor tjänstgjorde Torbjörn Rönnbäck, en nyåkersbo som till vardags är verksam som kantor i Dala-Järna. En barngrupp från Dalarnas Fridsförening sjöng, och Mayo Laurila spelade O. Merikantos "Valse Lente" som postludium. Liturg var Torstein Tysklind. Efter gudstjänsten samlades ett hundratal personer till kyrkkaffe i församlingsgården, där den traditionella brödauktionen till förmån för Lutherhjälpen tillsammans med lotter gav hela 2640 kronor. Anders Jansson från Nyåkern underhöll med dragspel.

Byfält, Ola: "Niemi förmedlar finsvenskens syn" Norrländska Socialdemokraten 22.5.2001.
Jag läser på NSDs hemsida av den 8 maj en notis, Niemi vill inte bli omdöpt, med anledning av Mikael Niemis besök på Åland i samband med Mariehamns littteraturdagar 23-25 mars.
I notisen refereras kort till den debatt som uppstod i tidningen Nya Åland, på grund av mina kritiska synpunkter med anledning av recensioner i den lokala pressen av hans roman Populärmusik från
Vittula. Dessutom deltog jag
i en radiodebatt i Radio Pajala (Sisuradio) på finska där Mikael Niemi upprepade sina märkliga invektiv mot mig utan att alls gå in på den sakkritik jag framfört..

Deutgen, Duff: Han följer stränga bud.(käännös: Hän noudattaa kovia käskyjä).Saarnaaja Gunnar Jönssonin haastattelu. Norrländska Socialdemokraten 6.7.1974.
–väliotsikot:
- sträng moral
- började extas
– sexorgier

Helen Doktare
frilansjournalist
Riitta Järventaus Forrest
privatpraktiserande reumatolog
Insändare i Norrbottens Kuriren 22.2.2002
Kvinnoförtryck och förakt
NU GÅR VI UT ur Svenska kyrkan. Beslutet har inte kommit som reaktion på den senaste tidens händelser kring biskopsvalet utan det har mognat fram under många års funderingar. Inte minst på grund av den så kallade synodens kvinnoprästmotstånd, som är både föråldrat och intolerant och inget annat än ett kvinnoförtryck

Ekblom, Edvin.: Ylikainuu, Ruotsi 21.10.1942. SLL 11/1942, 257.
Kiittää sydämellisesti yhdessäolosta suurissa seuroissa Sangissa edellisessä heinäkuussa. Kertoo elämän Ylikainuulla (Överkalix) menevän entistä tapaansa. Veljet Dyhr ja Axelsson olivat täällä eräissä kylissä saarnaamassa. Ystävämme Einar Johansson Rianista oli myös täällä käymässä äskettäin…

Ellworth, Kerstin: 
Kyrkans Tidning 34/2000
Här lever väckelsen med oförminskad kraft. 
I mitten av 1800-talet startade den laestadianska väckelsen i nordligaste Sverige. Den spred sig snabbt över gränserna till Finland och Norge. Människor reste miltals till mötena, många av nyfikenhet. De blev omvända genom att bekänna sina synder och få dem förlåtna "i Jesu namn och blod". Deras livsföring förändrades, brännvinsmissbruket upphörde.
Det märkliga är att denna rörelse fortfarande lever med oförminskad kraft. Det beror mycket på att familjerna har många barn som tidigt finner sin gemenskap i väckelsen. Laestadiankristna finns numera också i Ryssland, Baltikum, USA, ja, för en tid sedan bildades en ny församling i London.

Elworth, Kerstin: Laestadianerna vill döpa utan präst. Svenska Kyrkans Tidning 48/2000
Västlaestadianerna har beslutat att under en prövotid fira nattvard och döpa utan medverkan av präst.
– Vi kan inte längre med gott samvete delta i en gudstjänst i Svenska kyrkan, säger laestadianen Evald Larsson.

Elworth, Kerstin: Det är bara samer och nybyggare i Lappmarken som är laestadianer. Tror vi. Kyrkans Tidning 7/2001.
Men det är fel. För numera finns de största församlingarna i städer runt hela Norden. I Knivsta utanför Uppsala, byggdes ett nytt bönhus för två år sen. Nästan varje söndag samlas här ett par hundra västlaestadianer – "den gamla laestadianska församlingen" – till gudstjänst. För en tid sen firade man också nattvard för första gången, med lekmän som förrättare...

Elworth, Kerstin: Beslutet alla beklagar. Kyrkans Tidning 7/2001.
Biskop Rune Backlund i Luleå stift uttrycker sorg i sitt svarsbrev till den västlaestadianska församlingen, där man meddelar att man ämnar förvalta sakramenten på egen hand.
Också de tre predikanter som Kyrkans Tidning får träffa på storsamlingen i Knivsta beklagar steget de tvingats ta. Men de är också glada över att de nu för första gången kunnat fira nattvard i sitt eget bönhus.

Norrländska Socialdemokraten 16.2.2002
En kyrka i tiden
Kyrkan måste handskas med den verklighet folk lever i, annars är den inte bara förlegad, utan också funktionslös.
De sju biskopskandidaterna Åke Sjöström, Hans Stiglund, Carl-Erik Sahlberg, Erik Aurelius, Lisa Tegby, Karin Burstrand och Peder Jonson fick vid utfrågningen i Skellefteå svara på många intressanta frågor.
En del laestadianer har hotat att gå ur kyrkan om en kvinna väljs till biskop. Att använda sig av sådana hot är att inte respektera demokratins spelregler. Mona Sahlin gjorde något liknande före EU-valet, då hon sa att hon skulle lämna regeringen om majoriteten av svenska folket röstade nej.

Enström, Enar: Piitimen seuroista. SLL 10/1943, 223.
Piitimen jokilaaksossa on ollut menneinä vuosina herätyksiä, niin että siellä on huomattavan suuri kristillisyyss. Se keskuksiksi on muodostunut Piitimen seurakunnassa Svensbyn ja Roknäs, jossa viimemainitussa kristityillä on kookas seurahuone. Useina vuosina on siinä pidetty suuria syysseuroja, joihin kansaa kokoontuu koko Piitimen jokilaaksosta ja varsin kaukaa naapuriseurakunnistakin…Näistä seuroista palattuaan on eräs nuori veli, Enar Enström, Tören Bondersbystä, kirjoittanut tervehdyksen: ….Olen juuri palannut kotia Roknäsin seuroista, Einar Johansson Rianista ja minä menimme sinne yhdessä lauantaina. Palasimme sieltä Kainuun (Kalix) Nilssonien kanssa…Kaikki ruotsalaiset saarnaajat olivat seuroissa….

Nanna Eriksson: Nu är det nog!. Norrbottens Kuriren 2.12.1999
LAESTADIANER, fantasilösa, dysterkvistar, inkompetenta.
Invektiven faller som ett höstregn över Norrbotten. Surt och kallt! En stöddig 08 har återigen kommit med sina synpunkter. För en tid sedan var det vi kvinnor som stod i skottgluggen för denne raljerande stockholmare. Nu är det en hel landsända.
Vet hut! Har du inget viktigare att uträtta än att komma hit och förnedra ett helt län och dess idogt arbetande folk? Vi som försett övriga Sverige med arbetskraft och materiella tillgångar. Undrar hur landet hade sett ut om det inte haft Norrbottens enorma rikedomar att ösa ur?
Kom hit, res runt, se dig omkring, och du ska upptäcka att här finns både blommor och gardiner och en hel del annat som är värdefullare än det storstaden kan erbjuda.
Och hur kan du göra jämförelser mellan stats- och frikyrka? Inom båda samfunden finns det dugliga och kreativa människor. Det är så man häpnar!
Men nu börjar jag förstå att allt ingår i en medveten kampanj att skada vårt län. Nu när alla naturresurser börjar vara tömda är inte Norrbotten attraktivt längre. För en tid sedan blev vi av en annan stockholmare klassade som "dysterkvistar". I en av dagstidningarna kan vi läsa att höga potentater inom krigsmakten anser norrbottningen inkompetent, vilket är en av orsakerna till de många nedläggningarna av regementen här uppe.
Skärp er "makthavare"! Nu börjar det räcka med förned-rande omdömen.

Eriksson, Bert Olov: En jämförelse mellan dansar sekten i Buddbyn och korpelarörelsen. http://www.hig.se/u-inst/Religion/AB/1999/redovismom4/problem…/bert.olov.eriksson.ht

Maud Eriksson (v), Luleå, ledamot i kyrkorådet
Insändare i Norrbottens Kuriren 23.2.2002
Djupt beklagligt, biskopen
ATT VÅR BISKOP sagt att vårt stift inte är moget för en kvinnlig biskop är djupt beklagligt. Jag ser det som ett utslag för ”manlig makt” att i valets slutskede göra ett sådant uttalande.

Fagerlund, Göran: Musikaliskt. Författaren och orgelbyggaren Antti Hyry och orgelbyggaren Veikko Virtanen tillsammans med Tauno Alatalo, medlem i fridsföreningen, vid en del av det som så småningom blir en hel kyrkorgel. FaluKuriren 21.11.1994.
En äkta kyrkorgel byggs i Bodarna
Det tillhör knappast vanligheterna att en kyrkorgel sätts upp i kommunen. Särskilt ovanligt är det i den lilla byn Bodarna, som lär få sin första riktiga kyrkorgel någonsin.
Det är Dalarnas fridsförening som låter installera orgeln, som stått i Barkåkra kyrka i Skåne.
Där har den stått sedan den byggdes av Vilhelm Hammersam 1956.
I våras monterades den ner. Nu ska den förgylla fridsföreningens lokal i Bodarna.
Föreningen har sedan tidigare en i förhållande till kyrkorgeln ganska liten elorgel.
Eftersom lokalen i Bodarna för närvarande byggs ut, kommer den gamla orgeln inte att ljudmässigt räcka till.
Den nya orgeln sätts upp i de nuvarande lokalerna, men kommer om några år att flyttas till en av utbyggnaderna.
Kyrkorgeln, som är 15-stämmig, är helmekanisk och har omkring 700 pipor. Den är så pass hög, att föreningens medlemmar tvingats göra en öppning i taket för att den ska få plats.
Säljer pipor
För att finansiera köpet av orgeln har några av medlemmarna "sålt" orgelpipor till allmänheten. De som betalat 50 kronor och "köpt" en pipa, kommer som tack att få sina namn inskrivna på en tavla som ska placeras i orgelskåpet.
Idén att "sälja" pipor kommer från orgelbygget i Berwaldhallen.
När det gäller arbetet med att bygga ut lokalerna, så kommer det att göras i tre etapper under en femårsperiod.
En miljon kronor beräknas arbetena kosta. Allt betalas kontant. Medlemmarna tar alltså inga lån.
Dalarnas fridsförening har omkring 130 medlemmar i Dalarna. Föreningens centrum, den egna lokalen, finns i Bodarna. Det är också i Gagnefs kommun som de flesta av medlemmarna bor.
Medlemmarna, som även kallas laestadianer, kallar inte sin lokal för kyrka.
Föreningen bygger dock på en gemensam religiös tro.

Selfrid Fjällström
Insändare i Norrbottens Kuriren 26.2.2002
Laestadianer finns här och nu
HUR KAN någon skriva så oinformerat? Detta med anledning av Lena Stjernström Fribergs inläg i lördagens Kuriren.
Så långt jag kan erinra mig är detta det första jag skriver under Fria ord. Då jag läste nämnda inlägg blev jag så upprörd att jag beslutade mig för att torgföra mina tankar.

Fridsförbundet i Haparanda. http://www.hig.se/u-inst/religion/AB/1999/redovismom2/multimediauppgift/…/fridsf2.htm
Fridsförbundet bildades 1902, huset byggdes 1904
Intervju med Lars Erik Wikberg kassör och predikant:
Man är formellt kopplad till statskyrkan, men har en verksamhet som skiljer sig från denna…Antalet medlemmar i församlingen går inte att redovisa (ingen registrering), men det torde röra sig om ett hundratal…Man har för andra året I rad haft egen konfirmationsundervisning inom Fridsförbundet. Man anser att den svenska kyrkan inte har en tillräckligt djup profil i konfirmationsundervisningen…Man har rent allmänt inte förtroende för statskyrkan idag, man 

 Hugo Gustavsson on poissa. Rauhan Side 3/1994, 4.
*8.6.1908 Jellivaara, Hakanen (Hackas) >Yrttivaara, k. 18.6.1994
-lestadiolaiset vanhemmat, luopui, palasi pian, saarnaajana noin 50 vuotta, esikoislestadiolaisten keskeisiä saarnaajia 1960-luvulta, useita matkoja Suomeen, Norjaan, Tanskaan

Haapala, Eero: Torniojokilaakson kristikansa Pajalassa sanankuulossa. Pohjolan Sanomat 4.7.1999:
Pajalassa pidetyista isoista seuroista, joihin kokoontui noin 2 000 henkeä. Seurojen järjestelyvastuu liikkuu Tornio- ja Kalixjokivarren kylissä noin kymmenen vuoden välein. Ruotsin puolella kokoonnutan kaksiin isoihin seuroihin kesäisin Toiset seurat järjestetään syksyisin. Seuraavan kerran toista tuhatta sanankuulija vetävä iso teltta pystytetään syysseuroja varten Kuivakankaalle.

Hagström, Olle: 
Norrbottens Kuriren 25.11.2000.
Fasthållen och sparkad. Mobbad tioåring förd till sjukhus. 
Förrförra torsdagen misshandlades 10-årige Stefan svårt på skolgården. Han fördes till sjukhus för undersökning och har sedan dess inte gått tillbaka till skolan. Hans pappa menar att sonen inte ska tillbaka i skolan innan berörda tar sitt ansvar.
Misshandeln polisanmäldes direkt. Och - den avancerade mobbningen utfördes i den lilla, laestadianska byn Kuttainen, 20 mil öster om Kiruna.
I den lilla gränsälvsbyn Kuttainen, tre mil sydost Karesuando, bor drygt 400 hundra personer och den absoluta lejonparten bekänner sig till den laestadianska trosinriktningen. Många av familjerna är därmed barnrika och skolan i 

Hannila, Maija-Liisa: Boråsilaisnuorten seuramatka mopolla Sommeniin 1954. PMS 16-17/19.4.2000.
Tyyne Terho (nyk Olsson), Helli Viitala (nyk. Kolehmainen) ja Aune Fyrsten (myöh. Pauna) tekivät mopoilla ikimuistoisen seuramatkan Boråsista Sommeniin pääsiäisenä 1954. Itä-Götanmaalla, Sommenjärven pohjoispuolella sijaitsevassa Sommenissa oli silloin elävää kristillisyyttä. Siellä oli omia, ruotsinkielisiä puhujia….Mopoilijat yöpyivät Aronssoneilla, jotka asuivat kahdessa talossa Sommenissa. Isossa talossa (stora stugan) ja pikkumökissä (lilstugan). Aronssonit olivat muuttaneet ensin Luulajasta siirtolaisiksi Amerikkaan, mutta palanneet takaisin Ruotsiin ja asettuneet asumaan Sommeniin. Heidän mukanaa saapui elävä usko sinne. He rakensivat sinne kirkon, jota he lainasivat seurakunnan käyttöön. Aronssonit pitivät kauppaa Sommenissa, missä heidän lisäkseen asui myös muita uskovaisia siihen aikaan. Tyyne Olsson muistaa, että seuroissa oli oikein lämmin tunnelma. Puhujina palvelivat Aronsson ja Svensson….Hajaannus vei Sommenin uskovaiset mukanaan…

Hasselberg, Johan; Tio tusen besökare till laestadianmötet. Norrländska Socialdemokraten 12.6.1992.


Hedberg, Anneli: Socialdemokrater tappar i Gagnef. Dala-demokraten 22.9.1997.
Samling för kyrkan har ett klart övertag, socialdemokraterna har gått kraftigt tillbaka och levande kyrkan har närapå dubblerat sina röster. Men totalt sett röstar färre i Gagnef i år jämfört med valet 1994. Samling för kyrkan, det vill säga centern, moderaterna och folkpartiet fick drygt hälften av rösterna både till samfällighetheten, där kommunens församlingar ingår, och till kyrkofullmäktige.

Heikkinen, Matti: Tervetuloa SFC:n suviseuroihin 2.-4.6.2001. PMS 21/23.5.2001. Ruotsin suviseurat järjestetään jo toisena vuonna peräkkäin Taalainmaalla. Seurat oli tarkoitus järjestää Tukholmassa, mutta tähän tarkoitukseen ajatellun koulun vuokra nousi kohtuuttoman kalliiksi. Muitakaan käyttöön sopivia tiloja ei löytynyt. 150-jäsenisellä Taalainmaan Rauhanyhdistyksellä on ollut oma toimitalo vuodesta 1984 lähtien. Viime vuosina sitä on laajennettu. ja tarkoituksena on, että tämän kesän SFC:n suviseurat pidetään toimitalolla. Sunnuntai-illan seurat järjestetään idyllisessä karja- majakylässä. Tunnettu vanha sävelmä "Vanha virsi' Taalainmaalta" on syntynyt sellaisessa ympäristössä. Vaarojen ja laaksojen maakuntaan odotetaan vieraita läheltä ja kaukaa. Kutsumme Kaikkia seuroihimme seuratunnuksen sanoin: "Kun Poika teidät vapaaksi tekee,  te totisesti olette vapaat" (Joh. 8.36).

Heräystä Gellivaarassa. SLL 7/1923, 102.
Kuten tunnettua turmeli esikoisuuden eriseura ihmisopillaan paljon kallista Jumaln työtä Gellivaarassa, Ruotsin Lapissa, niin että monissa kylissä evankeliumin usko tuli kokonaan turmelluksi. Uskollinen työmies Herran elovainiolla August Lundberg Lannavaarasta on tehnyt väsymätöntä työtä näilläkin paikkakunnilla. Nyt on uuden keväimen merkkejä näkynyt Gellivaarassakin. Veli Lundberg on ollut puhumassa Jumalan sanaa näissä seuduissa keväällä. Viime huhtikuulla hän oli Ylikainuun saarnaajan Wikmanin ja veli Oskari Saation kanssa Ullatista mm. Yrttivaarassa seuranpidossa Myös Ullatissa pidettiin kokouksia viikon aika ja Malmivaarassa neljä päivää. Varsinkin malmivaarassa Jumalan sana vaikutti ihmeellisesti. Veli Lundberg puhui paikkakunnan kirkossa sekä suomen- että ruotsinkielellä. Kuulijoita lisääntyi kerta kerralta, niin että kirkossa oli lopulta suuri tungos. Myöhemmin illoilla kokoontui paljon parannuksen tekijöitä veljen majapaikkaan.

Kyrkbladet  nr. 4/2001
september - oktober - november 
Redaktionssidan!
Himmelska toner i repris
När andra väckelserörelser från 1800-talet tynar bort tar laestadianismen ny fart. Ungdomarna stannar kvar. Utan några märkvärdiga lockelser, tycks det.
”Min sång skall bli om Jesus. Den enda tröst jag vet.
Han kröner mina dagar med nåd och trofasthet.
Han lär mitt hjärta sjunga, Han är ock själv min frid.
Min sång skall bli om Jesus i klar och mulen tid.”

Holma, Eila: Laestaatialaisuus minun elämässä. MET-aviisi 1/2000, 10.

Holmqvist, Anette; Krisen darbbar också stormöte. Norrländska Socialdemokraten 15.6.1992.

Holmqvist, Anette: Ni är torftiga och fantasilösa. Stig Malms förklaring till arbetslösheten I Norrbotten. Aftonbladet 30.10.1999. http://www.aftonbladet.se/nyheter/9910/30/malm.html
Först fick han kvinnorörelsen mot sig för uttrycket "fittstim". Nu retar ha gallfeber på norrbottningarna genom att kalla dem fantasilösa och torftiga laestadianer…Allt började när Stig Malm, Solna, talade vid en konferens om arbetslöshet I Älvsbyn….Norrbottningarna har pengar, men ingen fantasi. Och de är geografiskt sett laestadianer som vill ha det lite torftigt. Inga gardiner och inga blommor I fönstren.
Keskustelua Stig Malmin lausunnon pohjalta:
Nanna Eriksson: Nu är det nog!. Norrbottens Kuriren 2.12.1999
LAESTADIANER, fantasilösa, dysterkvistar, inkompetenta.
Invektiven faller som ett höstregn över Norrbotten. Surt och kallt! En stöddig 08 har återigen kommit med sina synpunkter. För en tid sedan var det vi kvinnor som stod i skottgluggen för denne raljerande stockholmare. Nu är det en hel landsända.
Vet hut! Har du inget viktigare att uträtta än att komma hit och förnedra ett helt län och dess idogt arbetande folk? Vi som försett övriga Sverige med arbetskraft och materiella tillgångar. Undrar hur landet hade sett ut om det inte haft Norrbottens enorma rikedomar att ösa ur?
Kom hit, res runt, se dig omkring, och du ska upptäcka att här finns både blommor och gardiner och en hel del annat som är värdefullare än det storstaden kan erbjuda.
Och hur kan du göra jämförelser mellan stats- och frikyrka? Inom båda samfunden finns det dugliga och kreativa människor. Det är så man häpnar!
Men nu börjar jag förstå att allt ingår i en medveten kampanj att skada vårt län. Nu när alla naturresurser börjar vara tömda är inte Norrbotten attraktivt längre. För en tid sedan blev vi av en annan stockholmare klassade som "dysterkvistar". I en av dagstidningarna kan vi läsa att höga potentater inom krigsmakten anser norrbottningen inkompetent, vilket är en av orsakerna till de många nedläggningarna av regementen här uppe.
Skärp er "makthavare"! Nu börjar det räcka med förned-rande omdömen.

Jesper Hultqvist:
ComputerSweden 18.7.2001
Laestadianer gräver eget bredband
De teknikblyga laestadianerna i Sattajärvi i Tornedalen ska gräva bredband i sommar. Hos gruppen, där vissa har bannlyst tv:n på grund av risken för synd, ses datorn som ett arbetsredskap.

J-SON, H; Vi ska vara positiva. Norrbottens Kuriren 23.11.1999.
ETT FÖRSVAR behövs endast om det finns något att försvara. Förbanden i Boden och Jägarskolan i Kiruna har spelat ut sin roll.
Förbandens uppgift har varit att bevaka utvinning av malmen och skogen. Nu när det börjar bli oekonomiskt att utvinna malmen och skogsavverkningarna börjar närma sig kalfjället, har försvarsmotivationen upphört.
Däremot behövs K4 i Arvidsjaur som har uppdraget att bevaka kraftledningarna från Porjus till sydsverige.
Vi laestadianer är storsinta och motsätter oss inte att våra vänner i söder får gratis elström från våra älvar.
H. J-SON, Laxforsen

OLSSON; Sixten:
Norrbottens Kuriren 3.11.1999
Stig Malms funderingar ....
STIG MALM HAR sökt orsaker till den i Norrland genomtiderna höga arbetslösheten. Björn Rosengren ansåg att vi i norr är födda till gnällspikar... Stig Malm ansåg i veckan att grundorsaken till låg egenföretagsamhet i norr skulle ligg i religioners som laestadianismens avståndstagande från "syndiga" aktiviteter. Detta skulle då ha lett till att få laestadianer startat företag. Antalet laestadianer i Norrbotten utgör sannolikt inte mer än någon enstaka procent som mest idag - men enligt Stig Malm skulle de ha ett

Hulkko, Kullervo: Erkki Antti näkyjen miehenä. Kristityn Joulu 1946, 8 – 9.

Hulkko, Kullervo: Juhani Raattamaa 12.9.1811 – 7.3.1899. Kointähti 1961, 3 – 7.

Hulkko, Kullervo: Iisakki Huhtasaari 1826 – 1903. Kointähti 1964, 29 – 32.

Jellivaaran rukoushuonetta laajennettu. Rauhan Side 4/1989, 17.
Ensimmäinen rukoushuone valmistui Jellivaaraan 1898, kooltaan 190 neliömetriä. Vanha rukoushuone palveli vuoteen 1947, nykyinen rukoushuone valmistui 1957.

80 år Frans Johansson. Norrbottens Kuriren 27.10.2000:
80 år fyller den 30 oktober Frans Johansson, Luleå.
På 1940- och 1950-talen arbetade han hos privata elföretag i Gällivare. 1958 började han på LKAB:s avdelning i Malmberget där han sedan arbetade till sin pension.
Frans Johansson är medlem i Luleå Fridsförbund. Han har medverkat som lekman inom väckelsen på olika orter i Sverige och norra Norge och Finland. Inom Svenska kyrkan har han suttit i kyrkoråd. Frans Johansson har venia och har varit aktiv i Tärendö, Nilivaara och Hakkas församlingar.
En kär sysselsättning efter pensioneringen har slöjd varit. Numera är det hemmet och barn och barnbarn som förgyller hans tillvaro.

(vainajan vävy): Fredrika Johanssonin muistokirjoitus. SLL 4/1944, 84 – 85.
Viime helmikuun 6 p:nä kuoli kotonaan Ylisopperossa Ruotsissa talonemäntä Fredrika Johansson n. 75 vuoden ikäisenä…Rovasti Laestadius kertoo Huutavan Äänessä, että Juho Ylinentalo kun oli huomannut turhaksi potkia tutkainta vastaan, kaatoi 30 kannua viinaansa maahan noin vuonna 1850. Hänen emäntänsä Johanna oli ollut uskossa jo jonkin aikaa, noin vuodesta 1846. Nyt alkoi tässä talossa toiminta kristillisyyden hyväksi ja jatkui se emännän kuolemaan asti. Sitä jatkoi edelleen hänen uskovainen poikansa Frikki ja tämän emäntä Anna Priita. Viimemainittu siirtyi joitakin vuosia ennen kuolemaansa Vittangin Nikukan taloon, jossa hän oli noin v. 1848 palvelustyttönä ollessaan käsittänyt elävän uskon ja kuoli 19.11.1904. Nyt äskettäin Herran lepoon päässyt Fredrika oli ollut kauan uskovaisena, ensin palveluksessa Ylinentalossa ja sitten emäntänä n. vuodesta 1900. Näin lähes sadan vuoden ajan tämä talo, samalla kuin se on ollut majatalo, on myös ollut kristittyjen majapaikkana ja seurainpitopaikkana. Vainaja, joka oli Juho Ylitalon pojan Sakariaksen tytär, oli saanut kristillisen kotikasvatuksen. Kun Sopperon kylässä v. 1898 oli suuri heräys, uudistui hän uskomisen asiassa suurempaan harrastukseen, ja sitten on tämä kynttilä vuosikymmenien ajan loistanut ympäristössään, sillä hän työskenteli ahkerasti saamillaan leivisköillä kristillisyyden hyväksi….

Johansson, Jakob: Malmivaarasta. SLL 1/1928, 5-6.
Kertoo muuttaneensa poikansa kanssa Gellivaarasta Malmivaaraan ja toteaa kirkkoharra Tapanisen olleen jakamassa Herran sanaa…muistelee rakkaudella teidänkin (O.H.Jussilan) käyntiänne täällä Ruotsin Lapissa. Me uskomme vielä köyhinä vaeltajina monen tuulen ja myrskyn keskellä…

Norrbottens Kuriren 29.1.2002
Dödsfall
Helge Konrad Jakobsson
Helge Konrad Jakobsson, Jockfall, har avlidit i en ålder av 75 år.
Han var född i Juoksovaara och var det fjärde barnet i en syskonskara på tolv, varav nio är i livet. När Helge Jakobsson var tre år flyttade familjen till Jockfall. Under hela sin livstid blev han sin hembygd trogen.

J-SON, H; Vi ska vara positiva. Norrbottens Kuriren 23.11.1999.
ETT FÖRSVAR behövs endast om det finns något att försvara. Förbanden i Boden och Jägarskolan i Kiruna har spelat ut sin roll.
Förbandens uppgift har varit att bevaka utvinning av malmen och skogen. Nu när det börjar bli oekonomiskt att utvinna malmen och skogsavverkningarna börjar närma sig kalfjället, har försvarsmotivationen upphört.
Däremot behövs K4 i Arvidsjaur som har uppdraget att bevaka kraftledningarna från Porjus till sydsverige.
Vi laestadianer är storsinta och motsätter oss inte att våra vänner i söder får gratis elström från våra älvar.
H. J-SON, Laxforsen

J(uhonjuntti), H(erman): Eveliina Johansson-Blomqvistin muistokirjoitus. SLL 2/1942, 39.
* 22.3.1870 Kemin maaseurakunnassa, tuli nuorana palvelukseen Säiviin Ruotsiin, jossa avioitui Fredrik Blomqvistin kanssa. Molemmat käsittivät jo nuorena "elävän uskon". Palvelivat seurakuntaa otamalla kotiinsa saarnaajia ja pitämällä seuroja, k. 1.1.1942. Yli 50 hengen joukko oli saattamassa vainajaa Haaparannalla viimeiseen lepoon.

J(unttila), I(rja); Iisakki Huhtasaari (1826 – 1903). SLL 12/1996, 16.

Jussila, Heikki: Paaskerissa (Båtskärsnäs) 2.3.1928. SLL 1928, 86.
Kertoo kiertäneensä kuusi viikkoa Robert Vepsäläisen kanssa saarnamatkalla Ruotsin puolella….Ensin puhuimme kolmena päivänä Haaparannan seurahuoneella, jossa sisar Karolina Nordberg tulkitsi. Sitten olimme kaksi päivää Vuonossa, neljä päivää Nikkalassa ja neljä päivää Säivissä (Säivis), joissa ei montakaan puhetta tarvinnut tulkita. Sangissa (Sangis), jossa myös olimme neljä päivää, tulkitsi Bruno Bernardson. Sitten Kainuun jokivarrella (Kalix älv) olevissa kylissä tulkitsi sisar Fanni Piekkola ja veli Oskari Larsson. Kristillisyys on täällä kaikkialla monissa opetuksen tuulissa koeteltu…Jumalan rauha ja rakkaus vallitsee uskovaisten sydämissä….Ruotsin kristityillä on oma lähetyskassa ja lähetystoimen johtokunta. Kun sitä meidän lähetystoimeen vertaa, on siinä suuri eroavaisuus, ensiksi johtokunnan kokoonpanossa ja toiminnassa. Suomessa on lähetuystoimen johtokunta yhdessä paikassa, ja se kokoontuu joka viikko ja toisinaan useammankain kerran viikossa, ja asioita on miltei enempi kuin kerkeää toimia. Ruotsissa ovat lähetystoimen johtokunnan jäsenet kahdessa kaupungissa, Haaparannalla ja Luulajassa, ja sen lisäksi monessa maaseurakunnassa. Meidän on vaikea ymmärtää miten se toimii käytännössä ja miten se hoitaa suuren Ruotsin kristittyjen lähetysasioita…

Jussila, O.H. Vangeille vapautusta – sidotuille päästöä. Satavuotismuisto. Maitojyvä 1953, 3 – 8.
–julkisen synninpäästön käyttöönotosta lestadiolaisuudessa n. 1854 Könkäisten kirkolla
J(ussila), O.H.: Saarnaaja Nils Otto Nordgrenin muistokirjoitus. SLL 12/1942, 272-273.
*10.7.1869 Alakainuun (Nederkalix) Holmträsk. Työskenteli nuoruuden isänsä maatilalla, muutti 1892 Luulajaan, jossa sai toimen valtion rautatien konemiehenä, palvelupaikkana Svartön. Täällä hän hankki pätevyyden sähköalalle, johon toimeen siirtyi. Toimi myöhemmin veronkantajana. Tarmokas, innokas ja siunausrikas toimija kristillisyydessä. Hänellä oli erikoiset järjestelijän ja johtajan armolahjat…Luonteeltaan suorasukaisena hän tarttui kiinni asioihin jopa sellaisella tarmolla, että hänen toimintatarmoaan ei aina ymmärretty. Nils Otto Nordgren vaikutti kristillisyyden puhujana sekä kotikaupungissaan Luulajassa että laajalti muualla kotimaassaan, samoin myös Norjassa. Suomessa hän kävi seuramatkoilla useita kertoja. Lukemattomissa tilaisuuksissa varsinkin Ruotsin Kainuussa, Luulajassa ja Piitimessä julistimme Herran sanaa yhdessä. Teimme myös yhdessä matkan Etelä-Ruotsiin, jossa pidimme seuroja mm. Tukholmassa ja Smoolannissa. Monet kerrat olimme yhdessä, Norjan kristittyjen kutsumana, suurissa kesäseuroissa Pohjois-Norjassa. Nils Otto Nordgren nukkui Herran kansan lepoon 19.5.1941.

Falukuriren 21.11.2001
Juujärvi tar över kyrkonämnden?
GAGNEF. Kyrkonämndens hittillsvarande ordförande Lars Wallén ställer inte upp för omval. Mycket tyder nu på att Anneli Juujärvi tar över uppdraget. I mitten av den här veckan sammanträder kyrkofullmäktige för att bland annat utse en ny kyrkonämnd. Men enligt de uppgifter tidningen fått är valberedningen inte enig när det gäller ordförandeposten. En majoritet förespråkar Anneli Juujärvi, men reservationer

Juujärvi, Pasi: Puhuuko Jumala vain suomea?- Talar Gud endast Finska?. Kielikysymys Ruotsin siionissa ajankohtainen. PMS 2/9.1.1997.  

Nya Dagen 18.2.2002
Jämnt lopp i biskopsvalet i Luleå
Det blev nästan lika mellan Hans Stiglund och Erik Aurelius vid dagens biskopsval i Luleå.
Hans Stiglund 144 röster, 33%
Erik Aurelius 131 röster, 30%
Carl-Erik Sahlberg 53 röster, 12%

Jönsson, Karin: Laestadianismen. http://www.hig.se/u-inst/rligion/AB/1998/redovismom2/karinjonsson/
Introduktion
Lars Levi Laestadius – Vem var han ?
Vad hände efter Laestadius död ?
Korpelarörelsen
Mystik inom laestadianismen
Laestadius’ filosofi
Stormöten
Förhållandet mellan Svenska kyrkan och laestadianismen
Förhållandet mellan världen och laestadianismen
Avslutande diskussion

Anna Isaksson
Norrbottens Kuriren 19.2.2002
Med en stilla bön om ett riktigt val
Med psalm 61 och en bön inleddes valet av ny biskop i Luleå stift.
Kyrkoherde Karin Burstrand, en av de sju biskopskandidaterna manade till uppslutning kring den blivande biskopen.
– Hjälp oss alla att sluta upp kring denna person, sade Karin Burstrand inledningsvis.

Isaksson, Jan-Ivar: 
Norrbottens Kuriren 21.3.2001.
Laestadianism=fundamentalism? 
Jag har under flera år ofta funderat på hur det kan komma sig att dagens laestadianer är så fruktansvärt trångsynta i utövandet av sin tro.
I vad motto? Jo, de kallar sig kristna men har helt glömt bort att deras syn på kristenhet inte är den enda i världen gällande utan att det finns flera hundra andra religioner.

Kaivola, Eila: Mathilda Fogman ja naisen asema lestadiolaisessa herätysliikkeessä. Maitojyvä 1956, 7 – 10.

Kanniainen, Marjatta: Hjalmarssonit viihtyvät maaseudulla. PMS 49/7.12.2000.
Mirjami ja Hans Hjalmarsson asuvat Näshultassa, Eskilstunan kunnassa keski-Ruotsissa. heillä on pieni maatila, jota he viljelevät sivutoimenaan. Perheessä on 11 lasta, jotka ovat ahkerasti mukana maatilan monissa tehtävissä...

Karlsson, Catharina; Lilla Lainio lever på minnen. Ett Mekka för laestadianer. Norrbottens Kuriren 11.6.1988.

Kero, Henry Laestadianismen förr och nu. http://www.ludd.luth.se/~quero/lfon.html

Kero, Henry: 
Norrbottens Kuriren 4.12.1999.
Vem var Laestadius? 
JAG HAR FÅTT nåden att översätta åtskilliga av Laestadius' predikningar liksom Raattamaas och Erkki Anttis skrifter. För Raattamaa var Laestadius "den förste och bäste läraren i denna besökelsetid". Men ve mig, om han bleve min "idol", en avgud. En kär trosbroder är han! Laestadius visar, liksom Döparen, alla ifrån sig själv och pekar på Jesus och säger: "Se Guds Lamm, som borttager världens synd".
Läses ur postillan

Kiirunaan uusi rukoushuone. Rauhan Side 3/1981, 13.

Kinnunen, Eero; Kalixin ja sen ympäristön kristillisyyden ja isojen seurojen historiaa. PMS 22/27.5.1992.

Kinnunen, Mauri; Det första stormötet i Sverige 3.-5.7.1920. PMS 22/1.6.1988

Kinnunen, Mauri: Lestadiolaisuudesta Norrbottenissa (Länsipohjassa). PMS 22/1.6.1988.

Koskimäki, Yrjö: Siionin laulujen runoilija Vilhelm Vikman. SLL 3/1996, 14 –15.
*22.10.1875 Ruotsin Alatorniolla, solmi avioliiton 1899 Gunilla Skogin kanssa, tullimies
–sanoittanut SL 55: "Nouse jo pilvi verinen" ja SL 151: "Taivaassa on mun kotini"

Kristittyjen seurahuone Kirunaan. SLL 7/1923, 103.
…Nyt ovat Kirunan kristityt ryhtyneet rakentamaan omaa seurahuonetta .. ja pyytävät uskonveljien ja –sisarten avustusta. Lahjat voi lähettää tämän lehden toimittajalle… tai osoitteella sairaanhoitajatar Mia Karlsson, Epidemisjukshuset, Kiruna, Ruotsi…

Norrländska Socialdemokraten 8.3.2002
Krönika/ Valet, svamlet, och den heliga rädslan 
I dag ska vinnaren koras. Någon av de återstående kandidaterna Hans Stiglund eller Erik Aurelius blir vår nye biskop i Luleå stift. Ärligt talat bryr jag mig mycket lite. Valet är ju sedan länge förlorat. 
Jag vet inte vad ni har för förhållande till svenska kyrkan, mitt har i alla fall varit avslappnat positivt hela livet. Har några luddiga

Kyrkan angrips för villoläror. Dagens Nyheter 4.12.1962.
-vanhoillisuuden sisäiset ristiriidat (pappislinja) heijastuvat Tukholman suomalaiseen seurakuntaan ja lestadiolaisyhteisöön Luleåssa
-erittäin asenteellinen kirjoitus, jossa todetaan lestadiolaisten kieltäneen jäseniltään jopa kirkossa käymisen.

Köjs, Anders : 
Norrbottens Kuriren 1.11.1999.
Lättnad och lycka. 
Bengt Pohjanen. Författare, kulturarbetare, Laestadiuskännare, Överkalix:
VÄN OCH TRÄTOBRODER. Bengt Pohjanen säger sig vara helt befriad från laestadianismen men har Lars Levi Laestadius som sin idol. Han har läst allt som Laestadius skrivit - inklusive den här boken som är en finsk utgåva av Lars Levi Laestadius egenhändigt nedtecknade originalpredikningar på meänkieli, tordnedalsfinska.
Stenen som lämnar hans bröst är nästan synbar.


Ej laestadianhatare, obs: Tag och tänk om. Norrbottens Kuriren juli 1974.
–kritiikkiä esikoislestadiolaisia ja heidän postillakiivailujaan vastaan

Laestadianismen (I Moskojärvi). http://home6.swipnet.se/~w-65643/moskoj/mosko30.htm

Laestadianskt stormöte i Kalix med stor anslutning. Norrbottens Kuriren 144/30.6.1947.

Laestadianska stormötet besöktes av över 10 000 Norrbottens Kuriren 3.7.2000. (Nyheterna sedan 50 år tillbaka)
Laestadianska Missionsförbundets 32:a hölls under fredagen, lördagen och söndagen i Sangis och besöktes av tillsammans 10 000 personer. Störst var tillslutningen på söndagen då inte mindre än 5 000 mötte upp. Snart sagt hela Sverige var representerat bland besökarna och en del utlandsturister hade också passat på att stifta närmare bekantskap med den laestadianska rörelsen. Skriftetal av prosten Jussila inledde med tolkning till svenska av komminister Leskinen. Högmässopredikan hölls av kyrkoherde Norgren, Kalix. Minst 750 deltogo i nattvardsgången.

Norrbottens Kuriren 30.9.1999
Lars Levi Laestadius. 
Lars Levi Laestadius, 1800-1861, kom att lämna outplånliga spår efter sig när han för mer än 150 år sedan lade grunden till den trosriktning som bär hans namn.
Laestadius föddes i Jäkkvik och var 25 år när han prästvigdes. 1826 tillträdde han tjänsten som kyrkoherde i

Norrbottens Kuriren.3.11.1999.
Laestadius årtusendets norrbottning  
ÅRTUSENDETS NORRBOTTNING. Lars Levi Laestadius, 1800 - 1861. Präst, väckelsepredikant och vetenskapsman. Norrbottens-Kurirens läsare har sagt sitt. Många tyckte att prästen, väckelseledaren och nykterhetskämpen Lars Levi 

Lars Levi Laestadius - lulesamernas ledstjärna (Samefolket 10/2000)
TROMSÖ. Litteraturfestivalen Ordkalotten har under loppet av fyra dagar kastat ett brett ljus på Lars Levi Laestadius. Filip Mikkelsen från Árrán samiska center i Tysfjord gav en spännande framställning av Laestadius och rörelsen efter honom.

Larsson, Evald; Hugo Gustavssonin muistolle. Rauhan Side 3/1995, 10-11.
*8.6.1908 Hakasen kylässä, muutti 1927 Yrttivaaran kylään, nuoruudessa lankeemukseen, josta nousi, siitä lähtien alkoi puhua kristillisyydestä toisille, teki ensimmäisen lähetysmatkan Länsi-Norjaan 1963 Gunnar Jönssonin kanssa, ensimmäinen avioliitto päätyi aviopuolison kuolemaan avioliitosta syntyi seitsemän lasta, uusi avioliitto Hanna Larssonin kanssa, se kesti vain neljä vuotta. Hugo Gustavsson kuoli 5.6.1994

Laurila, Sinikka: Ilon ja kiitoksen juhla Taalainmaan rauhanyhdistys 30 vuotta. PMS 16-17/19.4.2000.
-juhla samalla uuden laajennusosan juhla

Mikael Leijon
Norrbottens Kuriren 18.3.2002
Hans Stiglund blir ny biskop i Luleå stift
46-årige Hans Stiglund vann biskopsvalet i Luleå stift.
Han fick 51 procent av rösterna.
Luleå stifts nye biskop kan tacka det starka stödet i Norrbotten för valsegern.

Lessing, Helena Laestadius-tutkijoille verkosto ja Akatemia Pajalaan. Pohjolan Sanomat 25. 1. 2001.
-Lars Levi Laestadius oli monipuolinen nero, jossa riittää tutkimista vielä pitkäksi aikaa, julistavat professori Kari Sallamaa ja dosentti Jouko Tolonen Pajalassa

Lessing, Helena: Laestadiukselle messuja ylistyshymni Pajalassa. Laestadiuksen juhlavuosi käynnistyi Ruotsissa. Pohjolan Sanomat 18.1.2000
Lars Levi Laestadiuksen muotokuva oli saarnastuolissa kun hänen kunniakseen tehtyä ylistyshymniä esittivät Pajalan ja Gällivaaran kirkkokuorolaiset.
Pajalan täpötäysi kirkko kaikui hartaana kaksikielistä Siionin laulua: Från örtagården leder, till Golgata

Sara Lidman
Piteåtidningen 15.2.2002
Biskopskandidater grillades inför valet
BISKOPSVALET. Hans Stiglund, biskopskandidat och vinnare av det provval till biskop i Luleå stift som hölls i januari, har varit emot kvinnliga präster, men är inte det längre. Han insåg att priset för denna strid i ämbetsfrågan är för högt.
Inför måndagens biskopsval hölls i går en offentlig utfrågning i Skellefteå av de sju biskopskandidaterna i Luleå stift: Erik Aurelius från 

Ulrika Lindgren
Piteåtidningen 23.2.2002
Andersson tänker sitta kvar
Kyrkorådets nye ordförande i Piteå landsförsamling, Stig Andersson (s), har inga planer på att lämna sin post, trots turbulensen kring hans person de senaste dagarna. På söndag predikar kvinnoprästmotståndaren i Öjeby kyrka i en gudstjänst ledd av prästen Helen Lindbäck.
- Det har varit en omtumlande dag, säger Stig Andersson när PT når honom på fredagseftermiddagen.

Lundbäck, Britt-Mari; Stormöte samlade tio tusen. Norrländska Socialdemokraten 13.6.1988.

Anita Lundström: Allan Lehto sprider glädje. Norrbottens Kuriren. 5.1.2000
Sammanlagt 110.000 kronor ska delas ut för 1999 från Allan Lehtos stipendiefond samt Stiftelsen Polarica- fonden.

Lundström, Anita: Två dagar till minne av Laestadius. Norrbottens Kuriren 14.9.2000:
Jubileumsåret då man firar 200 år efter Lars Levi Laestadius födelse pågår som bäst i Tornedalen. Närmast i tur står ett jubileumsseminarium, föredrag och poesiafton. Samtidigt väntar man på utgivningen av studiematerialet för skolorna som också översätts till finska. Lagom till jul utkommer även Tornedalens årsbok och temat i den är naturligtvis Laestadius.

Lundström Anita: Tema: Laestadius. Tornedalens årsbok tillägnas Lars Levi Laestadius liv och gärning. Norrbottens Kuriren 12.12.2000.
Hela Tornedalens årsbok 2000 ägnas åt Lars Levi Laestadius liv och gärning samt dagens laestadianska väckelserörelse. Det speglas med återgivning av föreläsningar som hållits under jubileumsåret. Artikelförfattarna är 16 till antalet varav fem kvinnor, vilket inte minst glädjer utgivarna av boken.

Lundström, Anita: Pajala på kartan. Norrbottens Kuriren 3.7.2001.
Projektet Lars Levi Laestadius Livsgärning AB går vidare och en del av idéerna presenterades under ett seminarium i Pajala.
Det handlar bland annat om att skapa ett informationscentrum om Laestadius och om att sätta upp en Laestadiusopera.
Syftet är att sätta Pajala på kartan och locka besökare vilket i sin tur ska ge fler arbetstillfällen i bygden.

Nya Dagen 6.2.2002
Lämnar Svenska kyrkan - om det blir kvinnlig biskop i Luleå
Många i den den laestadianska väckelserörelsen lämnar Svenska kyrkan om det blir en kvinnlig biskop i Luleå stift. Det säger en framträdande laestadian till Kyrkans Tidning. Birger Palo sitter i kyrkomötet, kyrkans riksdag:
– Vem som kommer på posten är avgörande. Vi har bedömt läget så och framfört detta tidigare, eftersom vi inte hittar stöd i Bibeln för kvinnliga präster, säger han. Det finns mellan 10 000 och 15 000 laestadianer i Sverige. Rörelsen uppstod i mitten av 1800-talet, grundare var Lars Levi Læstadius.

"Löysivät, jotka eivät minua etsineet". Matalalle vaelsi Kristus Luulajassakin. PMS 24/16.6.1955
–Arthur Sjölundin kertomaa kotiseutunsa lestadiolaisuuden historiasta
–1890-luvun alussa oli Luulajassa muutamia elävään kristillisyyteen armahdettuja, jotka pitivät pieniä seurojansa eräässä talossa silloisella Gultzauddenilla. Tämän piskuisen seurakunnan keskellä oli Matilda Lööf-niminen vaimo, joka oli muutamia vuosia aikaisemmin asettunut asumaan Luulajaan. Suomalaisvoittoisen murteen perusteella hän oli oletettavasti Tornionjokilaaksosta. Tämä 

Mauritz Magnusson
Norrländska Socialdemokraten 21.2.2002
Jubel i byn när Jonas Rahkola kom hem och tog över Lampinens
Jonas Rahkola är den visionäre bagaren i Korpilombolo. I höstas flyttade han hem till Korpis med fru och sex barn för att ta över Lampinens bageri. Det blev jubel i byn: 

Matala, Katarina: När folket i norr nyktrade till. http://www.hig.se/u-inst/religion/AB/1999/redovism3/kyrkohist…/katarina.matala.ht
Rubrikerna i artikeln:
Väckelse mitt I eländet
Lars Levi Laestadius kommer till staden
Laestadianismen föds
Att vara laestadian
Öst- och västlaestadianer
Laestadianismen och kyrkan
Ett möte med laestadianismen
En fråga jag fick
Källor

Melander, E.: Vanhinten seurassa. Kristityn kevät 1926, 11 – 15 (Ödemarksöden)
Juhani Raattamaan ja Isak Poromaan seuroista kuvaus

Metsävainio, Monika: Laestadianismens utveckling och riktningar. MET-aviisi 1/2000, 22-23.

Metsävainio, Monika: Den laestadianska traditionen och Svenska Kyrkan. Relationen under 1900-talet fram till vår tid och modell för framtida samarbete. MET-aviisi 1/2000, 25 - 27.

Muistokirjoituksia ruotsalaisista lestadiolaissaarnaajista: (ilmeisesti Norrbottens Kurirenista, päivämäärät puuttuvat):
-N.O.Nordgren *10.7.1869 Nederkalix, + 19.5.1941 Luleå
-Fredrik Andersson * Älvsby, + på sin 60-årsdag Luleå
-Erik Magnus Wikström *11.3.1874 Luleå, + något över 83 år gammal (1957?)
-E.V. (Ville) Renberg ,*? , + något över 70 år i Skurholmen Luleå.
-yli 40 vuotta Luleå Fridsföreningin jäsen
-Karl Sandberg, *Altersbruk, + Svensby (Piteå landsförsamling)
-Dyhr, Viktor *Haparanda, +Nikkala
- Abraham Wennström
-parannus jo 17-vuotiaana
-Johan Viktor Sjölund *Roknäs (Piteå Landsförsamling), + i Björkliden, Långträsk nära 78 år gammal
-Herman Johansson *Västanäs, Morjärv, + 88 år gammal i Västanäs Morjärv

Mustakallio, Lauri: Pohjanlahden takaa I: Yksikin kristitty on elävä siemen. PMS 7/17.2.1955
–Långträskin ensimmäiset kosketukset herätysliikkeeseen ja Sjölundin perheen lestadiolaistumisen historiaa, samoin Myrhedenin ja Glommerträskin harvoista lestadiolaisista.

Mustakallio, Lauri: Pohjanlahden takaa II. Kivikkorinteitä ja tunturikukkia. PMS 8/24.2.1955
Arvidsjaurin ja Jörnin lestadiolaisuudesta
Arvidsjaurissa alkoi lestadiolaisuus levitä vuosisadan vaihteessa, luulajalainen saarnaaja August Strand ensimmäinen evankeliumin työntekijä seudulla, lestadiolaisuus sai jalansijaa lähinnä pitäjän pohjoisosissa Granholmenin, Aksjaurin ja Ljusträskin kylissä. Saarnaajat Isaksson ja Lind kulkivat pitäjällä seurojen pidossa, myös suomalaiset Ventin ja Johansson kävivät 1907, myös Henrik Hedlund kävi Ylikainuulta
Mustakallio, Lauri: Pohjanlahden takaa IV. Kuolemanvarjon laakso. PMS 11/1955.
–lähetysmatkakertomus Angermanlandista, kertoo seudun lukijaliikkeestä, seuroista ja jumalanpalveluksista Sollefteåssa ja Härnösandissa, seuudlla vain harvoja uskovaisia.

Niemi, Sibylla Flera hundra fyllde bönhuset. Norrbottens Kuriren 2.6.1993.

Nimim. A.O.S.; Till Elisabeth Larssons minne. PMS 5/25.1.1973
-vainajan koti kymmenien vuosien ajan seurapaikkana Morjärvellä  

Nimimerkki Församlingsbo i Pajala
Norrbottens Kuriren 1.3.2002
De mest lämpade
NÅGRA i samhället verkande journalister, politiker, kulturarbetare, främst kvinnor, har i media häftigt och samfällt reagerat inför utnämningen av två män som kandidater till biskopsstolen i Luleå stift.
De för ämbetet mest lämpade har utsetts av en delgation bestående av kvinnor och män, representanter från olika församlingar i

Nimim. L(auri)K(oistinen) och L(evi)Ä(lvgren) En predikan får inte styckas i småbitar. (Vastine 6.7.1974 olleeseen saarnaaja Gunnar Jönssonin haastatteluun). Norrländska Socialdemokraten sommar/1974
–esikoislestadiolaisuuden opposition vastine

Berndt Norberg
Dala-Tidningen 23.11.1995
GER SJÄLV UT BOKEN OM SITT LIV
Många människor drömmer om att någon gång i livet ge ut en egen bok. Ivan Rönnbäck, Bäckelund i Borlänge, gjorde slag i saken och skrev en bok om sitt liv och sin uppväxt i ett litet kronotorp i Lappträsk, Norrbotten. Med egna pengar har han tagit fram sitt livsverk från text till tryckning och marknadsföring.
Boken bär namnet "En Rebell och hans son" och är en dokumentär skildring av Ivan Rönnbäcks uppväxt i ett laestadianskt hem på 30-talet. Fadern fick sin utkomst som kronotorpare inom Torneå revir och trodde på ett auktoritärt föräldrarskap.

Norrbottens Kuriren
Artiklar 50 år tillbaka
Laestadianska stormötet besöktes av över 10 000
Norrbottens Kuriren 3.7.2000
Laestadianska Missionsförbundets 32:a hölls under fredagen, lördagen och söndagen i Sangis och besöktes av tillsammans 10 000 personer. Störst var tillslutningen på söndagen då inte mindre än 5 000 mötte upp. Snart sagt hela Sverige var representerat bland besökarna och en del utlandsturister hade också passat på att stifta närmare bekantskap med den laestadianska rörelsen. Skriftetal av prosten Jussila inledde med tolkning till svenska av komminister Leskinen. Högmässopredikan hölls av kyrkoherde Norgren, Kalix. Minst 750 deltogo i nattvardsgången

Norrbottens Kuriren
Artiklar 50 år tillbaka
Väldiga folkmassor vid laestadianmöte i Töre.
Norrbottens Kuriren 19.7.2001
Det laestadianska stormöte som hållits i Töre samlade väldiga människomassor. Söndagen den 8 juli sprang publiksiffran upp till omkring 6.000. Nattvarden delades ut i inte mindre än 40 omgångar. Tältet var fullsatt hela dagen, 700–800 uppehöll sig framför tältplatsen och kyrkan tog emot tusen personer.

Nordberg, Berndt:
Från väckelse till prästkall.
Borlänge Tidning 24.1.2000.
Efter fjorton år som lekmannapredikant och nära sex års studier har Timo Löppönen, Gagnef prästvigit sig. Förra måndagen började han arbetet inom Svenska kyrkan och har redan klarat av sitt första dop. I ett år ska han arbeta som pastorsadjunkt i Stora Tunas församling med prästkollegan Inger Styrbjörn som handledare. Efter nio månader är det sedan fritt fram att söka lediga tjänster inom svenska kyrkan. Timo kom till Sverige från Finland som 19-åring och har sina rötter inom den Laestadianska rörelsen vilket även hans 
 

Nyberg, Micke:
Synoden lever och utvecklas.
 Norrbottens Kuriren 12.4.2000.
Den fria kyrkliga synoden blir kvar i ett år till. Sedan blir det nedläggning och utveckling.
Det tror synodledaren i Luleå stift, Torbjörn Lindahl.
- Vi har inte lyckats bli en samlade rörelse, säger han.
Den fria synoden inom svenska kyrkan är främst känd för medlemmarnas motstånd mot kvinnliga präster.
Så här står det i Luleådekanatets målformuleringar:
"Vi har olika gåvor, säger Guds bud. I Guds skapelse av människan till man och kvinna ligger både fullständig jämlikhet och olikhet i uppgifterna könen emellan."

Nyström, Jan Olov:
En mycket märklig man. Ny bok om profet och vetenskapsman.
 Bengt Larsson: Lars Levi Laestadius - hans liv och verk och den laestadianska väckelsen. Artos.
Norrbottens Kuriren 8.1.2000
Han var en märklig man, en slags renässansmänniska femundra år för sent och verksam långt ifrån världens högkulturer. En sådan som kunde både grovt och fint, korresponderade med den lärda världen om blommors klassifikation och dundrade mot lönnkrögarnas spritminutering från predikstolen. Lars Levi Laestadius, den 10 februari är det 200 år sedan han föddes på nybygget Jäkkvik i Arjeplogs socken. Det är något värt att firas, för en märkligare präst får Norrbotten och Lappland leta efter. Bengt Larsson har skrivit en biografi över Laestadius liv, en biografi med särskild uppmärksamhet riktad mot det som blev den laestadianska väckelsen. Det är en biografi som inte upprättar en kritisk distans till sitt föremål, tvärtom. Bengt Larsson redovisar öppet sin sympati för Laestadius och för dennes lära. Med denna öppna redovisning är förhållningssättet acceptabelt. Tron förenar dem bägge.

Nyström, Maurits:
Framtidens försörjning och förnyelsens fundament.
Norrbottens Kuriren 16.11.1999.
Kring den genomgripande strukturomvandling av näringslivet som pågår i Norrbotten sedan drygt tjugo år uppstår då och då upprörda debatter. Senast var det förre LO-basen Stig Malm som vid ett besök i Älvsbyn menade att det finns ett laestadianskt arv i länet som försvårar nödvändig modernisering.
Malms tankegångar var visserligen mycket röriga, men han tycks mena, att ett stort hinder för förnyelse av näringslivet i Norrbotten är att människorna styrs av en föråldrad syn på verkligheten. Ponera att det finns ett korn av sanning i Malms påstående, försök bortse från hans befängda liknelse med laestadianismen. Då måste man som nästa steg fråga sig hur den besvärliga situationen kan ha uppstått och vad det finns för lösningar.
 
Olsson, Kent:
(Falukuriren 8.4.2000)
Öppenhet undanröjer fördomar.
Öppenhet.
Det är enligt Taisto Kalliokoski nyckelordet när det gäller att förebygga främlingsfientlighet.
- Ett bra mottagande för 30 år sedan gör att vi laestadianer trivs och kan göra insatser för framtiden i Gagnef, säger Dalarnas Fridsförenings ordförande.
För några dagar sedan motionerade en grupp kommunpolitiker om ett kommunalt handlingsprogram för att stimulera ett mångkulturellt Gagnef

Leif Olsson
(Dala-Demokraten 29.1.2001.)
Fridsföreningen aktiv i Bodarnas nedlagda skola
Dalarnas Fridsförening byggde upp sitt föreningshus i Bodarna med insamlade pengar. Den lestadianska väckelserörelsen har sitt ursprung i norra Sverige där den växte sig stark under mitten av 1800-talet. För cirka 30 år sedan bildades Dalarnas Fridsförening och då var man 13 medlemmar. I början av 1980-talet köpte man den gamla nedlagda skolan i Bodarna. I två år renoverades

OLSSON; Sixten:
Norrbottens Kuriren 3.11.1999
Stig Malms funderingar ....
STIG MALM HAR sökt orsaker till den i Norrland genomtiderna höga arbetslösheten. Björn Rosengren ansåg att vi i norr är födda till gnällspikar... Stig Malm ansåg i veckan att grundorsaken till låg egenföretagsamhet i norr skulle ligg i religioners som laestadianismens avståndstagande från "syndiga" aktiviteter. Detta skulle då ha lett till att få laestadianer startat företag. Antalet laestadianer i Norrbotten utgör sannolikt inte mer än någon enstaka procent som mest idag - men enligt Stig Malm skulle de ha ett

Nya Dagen 22.2.2002
Ordförande (s) i kyrkoråd säger nej till kvinnliga präster 
I Piteå landsförsamling inom Svenska kyrkan har socialdemokraterna valt en ordförande för kyrkorådet som både är motståndare till kvinnliga präster och säger nej till homosexuell vigsel i kyrkan. Till Piteåtidningen säger Stig Andersson (s) att det inte kan ha varit någon hemlighet för partiet vilken ståndpunkt han har i dessa frågor 

Parakka, Frans; Meidän elämämme on kuin varjo ja ei pysy. Frans Parakan kirjoittama omaelämänkerta n. vuodelta 1933. Rauhan Side 3/1990, 9 - 12.

Pekkari, Frans: Pyhärukoukset. MET-aviisi 2/1998, 10-11.

Pekkari, Frans: Laestadianismen - ett sätt atta leva. MET-aviisi 1/2000, 28-29.

Pekkari, Harriet: Minun kokemukset Laestaatialaisuuesta. MET-aviisi 1/2000, 13 - 15.

P(entikäinen), J(uha): Suviseurat Ruotsissa ja Norjassa. PMS 29/16.7.1959.
Ruotsin suuret seurat Långträskissä Piitimejoen varrella 26-28.6. Puhujina kirkkoherrat Veikko Pentikäinen, Lauri Oravainen, teologian yo Aarre Sorvari, Norjasta saarnaaja Carolius Kokvik ja Ruotsista sarnaajat Abraham Wennström, Ejnar Sjölund, Alvar Vallgren ja K.Nylund
Norjan suviseurat 3-5.7. Evenesissä. Tervetulotoivotuksen piti Norjan Rauhanyhdistyksen puheenjohtaja Olav Skogöy. Puhujina olivat rovasti Hj. Carlsson, lääninrovasti Kullervo Hulkko, kirkkoherra Veikko Pentikäinen, lehtori Aarne Röytiö, teologian yo Aarre Sorvari, Ruotsista olivat saarnaajat Ejnar Sjölund ja Alvar Vallgren, Norja veljistä puhuivat saarnaajat Kokvik ja Matthiessen.  

Nya Dagen 29.1.2002
Personnytt
Filosofie doktor Nore O. Johansson, bördig från Tornedalen, har tilldelats ett forskningsanslag från Magnus Bergvalls stiftelse på 25 000 kronor till projektet "Jämförelse mellan språket och språkformerna hos Nordkalottens apostel och reformatorn Lars Levi Laestadius och dagens tornedalsfinska", skriver Norrbottens-Kuriren.
Lars Levi Laestadius var präst i Karesuando och Pajala 1848-1861. Laestadianismen har alltjämt stor i norra Sverige och Finland.
Nore O. Johansson disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling om tornedalsfinska ord ur dialektgeografisk synvinkel.

Birgitta Pettersson
Piteå-Tidningen 22.2.2002
”Det kändes som en kalldusch”
Inom Piteå landsförsamling verkar fem kvinnliga präster och för dem kom kyrkorådsordförandens deklaration att prästämbetet inte är till för kvinnan, som en mindre behaglig överraskning.
- Det kändes som en kalldusch. Jag bara gapade. Det kan inte vara sant, tänkte jag, säger Helen Lindbäck, präst i Öjebyn, när PT ber om en kommentar.

Birgitta Pettersson
Piteå-Tidningen 22.2.2002
Oacceptabelt tycker Wikberg
Hur kan det komma sig att en s-förening nominerar en kvinnoprästmotståndare till ordförande för kyrkorådet

Birgitta Pettersson:
Piteå-Tidningen 22.2.2002
Nyvalde kyrkobasen emot kvinnopräster
KYRKOPOLITIK. Socialdemokraterna i Piteå landsförsamling har valt en kvinnoprästmotståndare till ny ordförande för kyrkorådet. Stig Andersson (s), Svensbyn, anser att prästämbetet är vigt för mannen. Homosexualitet ser han som en synd och partnerskap kan inte välsignas av kyrkan.

Pikkuaho, Merja: Varför blev Laestadianismen så framgångsrik I finska Tornedalen – en studie om förhållandena I finska Tornedalen. En religionspsykologisk betraktelse. http://www.hig.se/u-inst/religion/AB/1999/redovismom4/problemba…/merja.pikkuaho.ht

Pohjanen, Bengt: 
Kaleva 6.11.1996
Terveisiä helvetistä 
Kirjailija Bengt Pohjanen kertoo yhteydestään ja tapaamisistaan esikoislestadiolaisen saarnaaja Pikku-Leevin (=Levi Älvgren) kanssa Pohjasen toimessa k.o. vaiheessa vielä Ruotsin evlut. kirkon pappina:
Pohjanen kertoo menneensä Jällivaaraan pitämään päiväsaarnaa ja käyneensä pitämässä matkan varrella olevassa kappelissä pitämässä ehtoollisjumalanpalvelusta: Pikku-Leevi piti kokouksia kylässä. Leevillä oli yhtä suuri seurakunta kuin Noalla eli kahdeksan vanhurskasta, mutta ihmiset tulivat kuuntelemaan Leeviä, jossa tunnisti kaikki houkan

Bengt Pohjanen svarar direkt: Norrbottens Kuriren 12.7.2000
JAG BRUKAR INTE besvara insändare, i all synnerhet inte anonyma. Den här insändaren är dock så grov, lögnaktig och ondskefull att jag känner mig nödsakad att svara för Laestadius skull och min egen, liksom min familjs.
För det första vill jag i all ödmjukhet inte ta åt mig äran av att ha formulerat uttrycken och orden som den anonyma insändaren förfasar sig över. Uttrycken, orden och bilderna finneR "radiolyssnaren" hos

Pohjoismaisia suviseuroja valmistellaan Kalixissa. Pohjanlahden molemmin puolin yhtäläiset kiireet. PMS 23/7.6.1956.

Pohjois-Ruotsin kristityillä rohkaisevia paimenmuistoja. Valhe on ollut lakihengen taisteluväline. PMS 23/7.6.1956.
Lars Erik Karlssonin toiminnasta lestadiolaisuudessa
*29.1.1854 Överkalixissa, asui Morjärven rautatieaseman lähettyvillä, missä toimi alakansakoulun opettajana ja samalla maanviljelijänä, tunnettiin jo 1870-luvulla Kainuunjokilaaksossa lahjakkaana Jumalan Sanan saarnaajana. Tunnettiin nimellä Västannäsin Karlsson tai Kainuun Karlsson. Vanhuutensa päivinä, kun Gellivaarasta puhalsivat kylmät tuulet vaikuttaen kalinoita ja riitoja kristillisyydessä, syytettiin häntä siitä, että "hän saarnaa sidottua evankeliumia, joka tappaa elämän Kristuksessa. Haaparannan suurissa seuroissa häntä kuulusteltiin "Kristuksen armosta langenneena". Pian havaittiin, että tämä Kristuksen seurakuntaa ja siinä Pyhää Henkeä kuulemaan neuvova "ponsilainen" olikin opettanut hukkumattoman Jumalan Sanan mukaisesti. Väärät syytökset tulivat näin ilmi ja saivat tuomionsa. Yli 40 vuotta tämä uskollinen Herran palvelija teki työtä Herran elovainiolla ja sai siirtyä vanhurskasten lepoon 10.11.1929.

Populääri romaani Pajalasta kääntyi suomeksi
Etelä-Saimaa 30.8.2001. (STT)

Rousu, Armi: Ellen Groth pensionerad lärare, Laestadiuskännare, Tärendö: Värdig hyllning till en folkhjälte. Norrbottens Kuriren 1.11.1999.
RÖRD OCH STOLT.
Ellen Groth framför den byst av Lars Levi Laestadius som trosvänner reste vid 100-årsminnet av hans död.
"Jag är så glad att det blev han", säger Ellen.Valet av Lars Levi Laestadius till Årtusendets norrbottning är en värdig hyllning till en folkhjälte.Det anser Ellen Groth, 74 år från Tärendö, vars mormor lärde henne att leva efter Laestadius lära, men som anser hans gärning som nykterhetskämpe vara av samma stora format som väckelse-rörelsens spridare.
 
Rousu. Armi: Mikael Niemi,författare, Pajala: "Rätt namn". Norrbottens Kuriren 1.11.1999.
RÄTT NAMN. Författaren Mikael Niemi, Pajala, håller med de norrbottningar som röstat fram Laestadius som länets främste. Älskad, hatad och fruktad. Traktens utan tvekan viktigaste person och en enorm begåvning. Det rätta namnet vad gäller ut-nämningen. Det är författaren Mikael Niemis spontana kommentarer om Lars Levi Laestadius. Vi träffar Mikael Niemi mitt i förberedelserna av en musikföreställning som

Rousu, Armi: Aira Kantala, Tärendö: "Min modiga förebild".Norrbottens Kuriren 1.11.1999. För Aira Kantala, Tärendö blev ett projektarbete om Laestadius en stor upplevelse - och överraskning.- Än mer imponerad blir jag vid tanken på dåtidens villkor med väglöst land, befolkning som bodde utspridd över stora områden och tuffa bruks-patroner som avlönade sina anställda med sprit, säger hon. Tärendöbon Aira Kantala, 42 år, visste inte särskilt mycket om Lars Levi Laestadius innan

Rousu , Armi: Paul Fischer invandrad engelsman, översättare, Kardis: "Han har nog berört oss alla". Norrbottens Kuriren 1.11.1999. FÖLJT L.L.L TILL PAJALA. När Paul Fischer kom till Pajala och såg elevernas utställning blev han medveten om Lars Levi Laestadius storhet.
Han har följt i Lars Levi Laestadius fotspår och ser honom som en märklig person, orädd och oerhört kunskapslysten. Beundrar Laestadius gör han dock inte.
- Nej, han förväntade sig inte någons beundran. Han gjorde det han ansåg rätt. Inte för sin

Rousu, Armi: Laestadius förenar forskare. Norrbottens Kuriren 24.1.2001. De kommer från olika hörn av Norden och har skilda inriktningar som forskare, men en sak förenar dem – intresset för väckelsepredikanten, botanisten och nykterhetskämpen Lars Levi Laestadius liv. Nu bildar de ett nätverk till gagn för ökad forskning kring den märklige mannen. I går anlände 15 forskare från Sverige, Norge och Finland till Pajala för att delta i ett seminarium kallat Väckelsen utan gränser. Initiativtagare är aktiebolaget Lars Levi Laestadius Livsgärning och Centrum för utbildning och forskning vid.

Rousu, Armi: En jubilär med många järn i elden. Norrbottens Kuriren 12.5.2000.
Den 16 maj fyller företagaren Bertil Kero, Sattajärvi, 60 år.
Födelsedagen firas dock lite senare, lördagen den 20 maj, då Bertil håller öppet hus i läderfabriken hemma i Sattajärvi.
Det är som VD och en av ägarna till anrika Keros Läder AB, som vi utomstående i första hand förknippar Bertil Kero med.
Och det har han själv inget emot. Det framgångsrika familjeföretaget har varit och är en stor del av hans

 
Rukoushuone Uppsalaan; Rauhan Side 3/1997, 4.
-rukoushuone hankittu Knivstasta, Tukholman ja Uppsalan välistä, Uppsalassa kokoontuu seuroihin 100 – 150 henkeä lapset mukaan lukien

Hans Ruuth, Luleå
Norrbottens Kuriren 1.3.2002
Kom igen, kvinnor
PANIK HAR UTBRUTIT inom Luleå stift. Anledningen är förra veckans biskopsval och resultatet av detta.
Knappt hade rösträkningen, som gick i männens favör, avslutats, förrän en storm av indignation utbröt bland många av stiftets kvinnor uppbackad av någon enstaka man, däribland också någon prästvigd.

Rytilä; Pekka; Rukoushuone Uppsalan Kinivstaan. Rauhan Side 4/1998, 16-17.

Rådman Frans, Charlotta:  
Dala-Demokraten 17.8.1999
Många besökare hos församlingen.
Laestadianernas ombyggda församlingsgård i Bodarna höll öppet hus under lördagen. Många kom för att titta på den fina byggnaden, som uppförts med enbart ideella krafter.

Saarnaaja Magnus Vikströmin muistokirjoitus. PMS 28/1957.
*11.3.1874 Luleå, asui siellä koko elämänsä, palveli konemestarina Ruotsin valtion rautateillä.
Parannus nuoruudessa, kohta sen jälkeen Otto Nordgrenin rinnalle palvelemaan Herran seurakuntaa Luulajassa, saarnaajana kuudettakymmentä vuotta, k. 3.7.1957

Saatio, J.W.: Ruotsin Lapista. Kiruna 2.10.1927. SLL 1/1928, 4.
…Sitten on kristillisyyden nimellä kulkevia, jotka riitelevät vallasta, kuka saisi olla isäntä ja suurin laumassa.
Esikoisoppi kiroaa ja tuomitsee eläviä kristityitä helvettiin, heittää ne kattilaan, itse astuu kannen päälle ja käskee tulla heiltä valkeutta noutamaan…Ei ole meillä hyvissä töissä ansiota, vaikka lakihenki tekee itsensä pyhäksi ja hyväksi ja näkee muissa vikoja…Mitä minä olen kristillisyyttä kuullut yli neljäkymmentä vuotta, niin on kristillisyyden oppi ollut sama. Mitä uusia oppeja on, ne ovat tulleet ihmisten vallanhimosta ja isäntähenkisyydestä. Ne ovat kaikki pois poikenneet elävästä kristillisyydestä…

Elisabet Sandberg
Kyrkans Tidning 6.2.2002
”Kvinnlig biskop i Luleå skulle splittra”
Om Luleå stift får en kvinnlig biskop lämnar laestadianerna Svenska kyrkan.
    En kvinnlig biskop kan vara avgörande för om laestadianerna stannar i Svenska kyrkan.
– En kvinnlig biskop skulle inte underlätta samarbetet med Svenska kyrkan men varenda en måste personligen ta ställning om det blir så. En del kommer att gå ur Svenska kyrkan, säger Birger Palo, ledamot i kyrkomötet och östlaestadian.

Elisabet Sandberg
Kyrkans Tidning 9.2.2002
Trångt i porten för kvinnliga biskopar
När Svenska kyrkan själv får välja biskop blir det ingen kvinna. I de senaste fyra biskopsvalen har männen dominerat. Av kandidaterna har 19 varit män och 4 kvinnor.
Sedan den nya kyrkoordningen trädde i kraft för två år sedan har ännu ingen kvinna röstats fram som biskop.
     Inför den nya kyrkoordningen diskuterades två olika sätt att utse biskop. Det ena sättet var att stiften själva skulle utse biskop, det andra att kyrkostyrelsen skulle få välja mellan tre kandidater som röstats fram av stiftet. Utredarna förordade direktval i stiftet,

Savonen, Hilda: Gellivaarasta 27.12.1927. SLL 1/1928, 7-8.
Jumala lähetti meille evankeliumia saarnaamaan kirkkoherra Tapanisen…kertoo erään naisen tehneen parannuksen todeten: Taitaa tälle vaimolle nyt tulla raskaat ajat esikoisten vainon tähden Täällä on ihmispoloisia esikoisten orjina. Voi surkiaa, missä tilassa tämä paikkakunta on !…Kyllä meillä usein on pitkät ruokavälit hengellisesti, sillä usein ei ole saarnamiehiä vieraanamme. Heinäkuun alusssa opettaja Lundberg Lannavaarasta mennessään Ylikainuun (Överkalix) isoihin kokouksiin… Miina Krekula ja Herman Panna Koskullskullenista lähettävät terveisiä…Toisen joulupäivän iltana kokoonnuimme yksimielisesti pappilassa kirkkoherra Westesonin luona. Koolla oli myös useita Karesuvannon lappalaisia. Samoin kristityitä Malmivaarasta, Järämästä ja Jerijärveltä…

Savonen, Hilda & Karl: Gellivaarasta 15.11.1943. SLL 2/1944, 38-39.
Kiittää Ruotsin lähetystoimea lääninrovasti O.H.Jussilan ja saarnaaja J.O.Axelssonin (Kalix) vierailusta…Jumalalla on vain piskuinen lauma täällä Gellivaaran Lapissa…Me olemme täällä hajalla, kun on viisi kilometriä Malmivaaraan ja yhtä pitkästi Koskullskulleniin. Me pidämme täällä pieniä sunnuntaikokouksia kodeissamme. Meillä on tässä kylässä puhujana veli Oskar Brännvall.

Seuroja Ruotsin Morjärvellä. PMS 46/1959
–pidettiin 31.10.-1.11. Morjärvellä Manne Larssonin talossa. Puhujina Kullervo Hulkko, Heikki Rosma, Juho Kanniainen, Paavo Heikkinen ja Veikko Tervo. Paikkakunnalla ei ole pidetty seuroja kahteen vuoteen.

Similä, Sauli; Elävän kristillisyyden saapuminen ja sen vaikutus Ruotsissa. PMS 24/10.6.1987.

Arthur Sjölund: Kultamalja särkyy. PMS 29/20.7.1955.
Karl Leonard Sandbergin muistokirjoitus
*25.9.1879 Altersbruk, Norrfjärden, 1880-luvulla Piteå-joen varteen Granholmin saarelle, avioiduttuaan muutaman kilometrin alaspäin Moranin, ensimmäisen kerran seuroihin Karl Ståhlin luokse 1899, voimakas lakisaarna>vihastuminen, tapasi paluumatkalla Johan ja Maria Lunströmin Bredselin Törnforsenista > parannus, lähes 50 vuoden ajan saarnaajana  

Ralf-Erik Sjöström
Norrländska Socialdemokraten 18.2.2002
Höijers mästerverk
Björn-Erik Höijer (1907-1996) var en betydande karaktär för Malmberget, främst som gruvsamhällets skildrare, och på orten hedrar man därför minnet av denna ortens store skald. Längs kulturstigen i Malmberget finns det två punkter som knyter till Höijer; dels har författaren fått en gata uppkallad efter sig, Höijers backe, och i biblioteket har man inrättat en hörna med Höijers samtliga böcker. Ett flertal av hans böcker utspelar sig i Malmberget, Kiruna eller i Norrbottens inland och det är mot detta välbekanta landskap som han 

Irene Skogvold
Dala-tidningen 6.6.2001.
Frid vare med dem
Internationellt och barnrikt stormöte hos laestadianernas Fridsföreningar
DJURÅS. Under pingsthelgen hade Sveriges Fridsföreningars Centralorganisation sitt årliga sommarmöte i Bodarna. Över 400 vuxna och ett stort antal barn deltog.

Stenberg, Ulf: 
Göteborgsposten 11.02.1998.
Slutade för Guds skull. 
Han tog OS-guld på 18 kilometer och blev Kiruna-Lasse med svenska folket en februaridag 1936, fick Bragdmedaljen - och slutade av religiösa skäl.
Erik Larsson är nog Sveriges märkligaste idrottsstjärna någonsin?
När talangen Per Elofsson, vältalig och lagom självsäker, i natt gör en spännande start på 15 kilometer kan det vara av intresse för yngre generationer, att påminnas om svensk skidsports mest udda levnadsöde.
Erik Larsson, en strävsam gruvarbetare från lilla Kurravaara i den norrbottniska lappmarken, påstod själv att han 

Lena Stjernström Friberg, Gammelstad
Insändare i Norrbottens Kuriren 23.2.2002
Ska talibaner styra kyrkan?
DEN SENASTE tidens debatt om kvinnlig biskop har varit intressant att följa och har onekligen lett till att man då och då höjer på ögonbrynen inför ett kvarvarande gammaltestamentligt gubbvälde. Det känns onekligen märkligt att år 2002 läsa att, och jag citerar

Suuret vuosikokousseurat pidetään, jos Jumala suo, Säivissä Ruotsin Alatorniolla heinäkuun 2-4p:nä 1943. Seuratoimikunta. Ilmoitus SLL 5/1943, 117.

Svenska kyrkan står inför viktigt vägval. Nya Dagen 6.12.2000.
Det har snart gått ett år sedan kyrkan och staten gick skilda vägar, efter hundratals år av gemensam vandring. De flesta har nog inte märkt någon större skillnad, kyrkoåret är detsamma och verksamheten i mycket också densamma.
Men under ytan har den ändrade ställningen medfört en betydande psykologisk förändring. Staten är inte formellt längre rättesnöre, men heller inte skyddsvärn. När kyrkan blev fri, verkar hon paradoxalt nog mer ängslig och mer angelägen om att vara världen till lags. Det har skett snabba förändringar i sekulariserande riktning, som ingen kunnat föreställa 


En ung representant av den ursprungliga västlaestadianismen: En ung västlaestadian bemöter predikanten Gunnar Jönsson: Laestadianer kallade gardiner för horbyxor. Ett svar herr Jönssöns uttalande I Norrbottens Kuriren den 11 juli 1973. Norrbottens Kuriren heinäkuu 1973.
–esikoislestadiolaisuuden opposition vastine 

Vallgårda, Ullrika:  
Aftonbladet 17.10.2000
Här föds rekordmånga barn – trots lite pengar. . 
Att ekonomin styr barna- födandet är en myt. I alla fall i Övertorneå.
Räknat till familjernas disponibla inkomster hamnar Övetorneå nästan i botten av Sveriges kommuner. Men här föder kvinnorna flest barn i hela landet.
Riitta Boman är en av dem som har hjälpt till att sätta Övertorneås kvinnor högst på listan över fruktsamheten i Sverige. Hon har inte känt att ekonomin har varit något hinder för att skaffa barn.

Wennström, Bror: 
Norrbottens Kuriren 4.11.1999.
Självkritik, Stig Malm. 
ÄNTLIGEN BÖRJAR Stig Malm finna sig själv, han liknar norrbottningarna vid laestadianer. Laestadianernas förkunnelse bygger på att utifrån sin egen fulländande fullkomlighet fördöma och kritisera andra människor och deras levnadssätt i likhet med Stig Malm.

Marianne Westin
Norrbottens Kuriren 15.3.2002
Stiglund eller Aurelius - vem blir ny biskop? 
Hans Stiglund: Jag tror att jag är en god lyssnare och själasörjare. Men det är väl något som andra ska bedöma
Någon har nyligen sagt till Hans Stiglund: – Du passar inte som biskop. Du passar bättre vid köksbordet. Sant är att Hans Stiglund trivs vid köksbord. – Ett samtal vid ett köksbord kan för mig vara som en en gudstjänst. Jag uppskattar det goda samtalet. Hans Stiglund är, tillsammans med Erik Aurelius, de enda som är kvar i valet till biskop i Luleå stift. Valet mellan de två sker på måndag och 

Piteå-Tidningen 25.2.2002
”Wikberg, lägg av med att sparka folk!”
KYRKOPOLITIK. Stig Andersson (s), nyvald kyrkorådsordförande som hotas med både sparken och uteslutning ur partiet, får stöd av partikamraten och kyrkopolitikern Erik Jonsson. Han anser att arbetarekommunens ordförande Lena Wikberg ska sansa sig och sluta sparka folk. Erik Jonsson (s), ordförande för kyrkofullmäktige i Piteå landsförsamling, ger sitt stöd till Stig Andersson, nyvald 

Piteå-Tidningen 23.2.2002
Wikberg vill utesluta kyrkorådets ordförande
KYRKOBRÅK. Lena Wikberg, ordförande för Piteå socialdemokratiska arbetarekommun, vill utesluta Piteå landsförsamlings nye kyrkorådsordförande ur partiet. - Det är självklart att den som ställer upp på att bli vald ska uppskatta kvinnliga präster, säger hon.
På ett möte med personalen i Piteå landsförsamling i torsdags avslöjade kyrkorådets nye socialdemokratiske ordförande Stig Andersson att han är motståndare till kvinnliga präster. Hans inställning kom fram efter en direkt fråga från en av de anställda.

Väckelsemöte drog 500 Laestadianer till Djurås. FaluKuriren 15.6.2000.
Sveriges Fridsföreningar samlades i Djuråsskolan till sitt årliga sommarmöte då samtidigt årsmöte hålls. Till mötet väntades 350 personer, medan det visade sig att 500 kom. Besökarna kom inte bara ifrån Sverige, utan även från Finland, Norge, Ryssland, USA och västafrikanska Togo. Många var barn och ungdomar. Programmet bestod av predikningar och sång, kvällsmässa i Gagnefs kyrka och ett besök vid Bastbergets fäbodar. Vid fäbodarna höll Pauli Korteniemi från Rovaniemi andakt. All verksamhet översattes till svenska och engelska. Sveriges Fridsföreningar är namnet på den Laestadianska väckelserörelsen som grundades av prästen Lars Levi Laestadius under tidigare hälften av 1800-talet.

Wärn, Daniel:
Nya Dagen 5.12.2000
  Brott mot Guds ord 
Bland västlaestadianerna i Luleå stift kommer både dop och nattvard i fortsättningen att ske utan medverkan av någon av Svenska kyrkans präster.
-Vi kan inte längre med gott samvete delta i en gudstjänst i Svenska kyrkan, säger laestadianen Evald Larsson till Kyrkans Tidning.

Zerpe, Håkan:
Norrbottens Kuriren 3.12.2000
Västlaestadianer på väg lämna kyrkan. 
Västlaestadianerna har beslutat att fira nattvard och döpa i egen regi.
Händelsen bedöms ur teologisk synpunkt som uppseendeväckande.
– Jag tror att de kommer att lämna Svenska kyrkan, säger kyrkoherde Jan-Erik Johansson, Kiruna.
Laestadianerna är uppdelade i två grupperingar, öst och väst, varav den västliga grenen är mer strikt. Rörelsen tillhör Svenska kyrkan och har hittills hållit nattvardsgudstjänster och förrättat dop i Svenska kyrkan.

Zerpe, Håkan:
Norrbottens Kuriren 18.12.2000.
Alltför "världslig" kyrka får norska laestadianer att följa svenska trosfränder  
Även norska laestadianer tar avstånd från statskyrkan.
De vill, liksom i Sverige, inte vara med om liberaliseringen av kyrkan.
Kuriren berättade för ett par veckor sedan att västlaestadianerna i Sverige beslutat fira nattvard och döpa i egen regi.

MARIA ZACKRISSON
FaluKuriren 11.4. 1997:
Föreläser.
Författaren Ivan Rönnbäck gästar Borlänge bibliotek för att berätta om sin uppväxt i en laestadiansk familj under krigsåren. 
Det var två år sedan Ivan Rönnbäck skrev "En rebell och hans son". I boken berättar han mycket generöst om hur det var att växa upp i en laestadiansk familj under andra värdskriget.


Årtusendets norrbottning. Norrbottens 1.11.1999.
"Det är väl många som föreslagit det, men då kan jag bara stryka under; Årtusendets norrbottning heter Lars Levi Laestadius. Han rörde om fullständigt där han drog fram och hans lära lever; inte minst i Finland och USA. I höstas invigdes för övrigt det första laestadianska bönhuset i Mellansverige, utanför Uppsala, vilket visar på aktualiteten hos denne märklige man.""
Så skrev Eric Nordlund i Umeå i ett brev till Norrbottens-Kuriren redan i början av året. Eric tycks inte ha tvekat; han insåg, liksom fler- talet av de röstande, den oerhörda betydelse Lars Levi Laestadius haft.
Hur gick då omröstningen?
Jo, Lars Levi Laestadius fick 342 av samman- lagt 1.221 godkända röster. Som god tvåa efter "Lapplands apostel" kom Hjalmar Lundbohm, LKAB-disponenten som blev "Lapplands okrönte kung". Lundbohm fick 287 röster. Därefter placerade sig vår folklige och populäre landshövding Ragnar Lassinantti med 261 röster.
Författaren och Nobelpristagaren Eyvind Johnson röstades fram av 129 personer, världens första kvinnliga FN-ambassadör, Agda Rössel, fick 88 röster, skidlegendaren Sven-Åke Lundbäck fick 77 och 39 röstande ville se mästersångaren Ingvar Wixell som Årtusendets norrbottning.

Åström, Eva: 
 Norrbottens Kuriren 3.3.2000.
Forskare har undersökt den kvinnliga utflyttningen från Tornedalen
Kvinnorna flyr Tornedalen för att männen styr politiskt, kulturellt och religiöst. Det menar forskaren Ester Cullbom.
- I Tornedalsrådet, där man tog på sig uppgiften att definiera den tornedalska identiteten, fanns det exempelvis bara män, säger hon.
Forskaren Ester Cullbom höll en föreläsning med titeln Kvinnorna och makten i Tornedalen på Kvinnobiblioteket på .

Åström, Eva:
Norrbottens Kuriren 19.1.2000.
Tankar inifrån väckelsen. 
Bruten isolering
Maj-Lis Palo har skrivit en bok om hur det är att leva i den laestadianska väckelserörelsen i dag. "Den största skillnaden mot förr är att vi har en mycket större kontakt utåt. Förr levde väckelsen främst inom byagemenskapen som en isolerad ö. Nu måste vi hävda vår särart i ett sekulariserat samhälle", säger hon.
Det var människors undran som fick henne att sätta sig ner och skriva en bok om hur det är att verka inom den .

Bo Östman (krönika) 
Norrbottens Kuriren 26.2.2002
Lena Wikberg (s) gör självmål
MOTSTÅNDARE till kvinnliga präster tillhör verkligen inte mina favoriter. Inte heller de som påstår att Norrbottens stift inte är moget för en kvinnlig biskop. Men nog är det ändå märkligt att Lena Wikberg, Piteå arbetarekommuns ordförande, vill utesluta Piteå landsförsamlings nye kyrkorådsordförande ur det socialdemokratiska partiet därför att han anser att prästämbetet är vikt för mannen. Ska Lena Wikberg sparka ut alla partimedlemmar som är emot kvinnliga präster så får hon det hon gör …